I am super women, yes I am

Efter att ha varit i farten mest hela dagen hamnar man till slut framför datorn för att kunna delge världen om vad man sysslat med dagen lång.

Det startade i vanlig ordning med jobb mellan 7.30-12.30, men pratglad som man är kom jag inte därifrån förrän 13.00.
Somnade av misstag en stund i sängen (skulle "bara" rätta till kuddarna lite, men ack så lätt jag fastnade), tills mormor ringde och väckte mig för att hon skulle komma över med lite mat. (Läs; en undanflykt för att busa med Eddie).

Passade på att följa med henne tillbaka genom Limhamn så jag fick köpt det eftertraktade avmaskningsmedlet till Eddie och även storhandla på Willys då min kyl och frys gapade lika tomt som en krater.
Har fått dille på soppa, mest för att det är väldigt svårt att misslyckas med när man använder sig av simpla ingredienser, så jag shoppade loss på grönsaksavdelingen och så fort jag kom hem satte jag igång.

Fram med den stora kastrullen sen ner med allt möjligt; morötter, palsternacka, gul lök, purjolök, laxbitar, kidneybönor och en burk bönmix plus en näve kryddor förstås.
I andra omgången storkok fick det bli en liknande soppa fast laxen byttes ut mot chorizokorv.
Om jag nu skärper mig, borde det räcka oktober ut. Det innebär alltså att jag kommer billigt undan oktober också.

Imorgon blir en jäkligt tajt dag, där allt måste klaffa utan onödiga stopp.
Först en morgontur på jobb, sen hem och valsa runt med dammsugaren i mitt Hiroshima till lägenhet, vidare till stall ett på cykel för att mocka och longera häst, hem till mamma och låna bilen till stall två ute i Tygelsjö och kanske rida Calle om Anna också är där (vågar man rida besten när man är ensam måntro?), tillbaka till stall ett där Hanna ska hoppträna för AP, hem och lämna bilen hos mamma, cykla tillbaka hem till mitt, duscha och som avslutning på min turbo dag dyker förhoppningsvis Stina och Tilla upp lagom till Idol eller Lyxfällan.

Not a rocket man

Sitter djupt försjunken i tankar till en Jason Mraz-slinga som virar sin mjuka röst runt mina stirriga tankar. It's not always easy .. it only gets better, just give it time and space. It's ok. Beautiful things can never stay the same.

Det är lite jobbigt just nu, jag tror inte det är sant, men kan ändå inte undvika tanken.
Jag är ingen drömmare, jag är en realist, det är därför jag kommit hit jag är idag.

Det är dags att bestämma sig. Ska sova på saken, fundera mera.

Ingen får mig att slappna av så som Jason Mraz lyckas med.
26 september 2008 var en av de bästa dagarna i mitt liv. Tack underbaraste Hanna för den extremt fina upplevelsen du gav mig; Jason Mraz på Olympen i Lund. Vad jag kunnat offra för att få vara tillbaka på den konserten, bara för tio minuter ..

Lycka!

Godmorgon, jag vet att det är en okristlig tid att vara uppe och ännu mer ambitiöst blir det när jag dessutom lägger in en inlägg här, men jag bara MÅSTE!

Jag har äntligen hittat rätt i hundväsk-djungeln tror jag och är supernöjd med vad jag hittat. En sida med über coola väskor (läs ordentliga ryggsäckar) åt hundar, som är praktiskt när man ännu inte är bilägare. Funderar på att införskaffa mig en sådan omgående!

Dags att sticka till jobbet, lär inte vara hemma förrän efter halv nio ikväll.

Short cut

Här kommer en kort resumé av dagen i sin helhet, innan veckans höjdpunkt Svenska Hollywoodfruar drar igång;
Jobb 7-12.30
Stallet 13-14:30
Äta middag hos mamma (spontantbesök)
Lånade bilen och stack till Annas hästar vid 15.30
17.30 stack vi därifrån, jag hem till mamma som hade kvällsmaten färdig (man är dum som tackar nej till ett dukat bord)
20.40 begav jag mig hemåt och nu sitter jag här 21.12 med Eddie bredvid och kikar på TV.

Imorgon jobb 7.30-12.30 och 15.15-20.30, inga hästar imorgon alltså.

Stabor

Om det fanns ett pris i hur trött man kan vara, hade jag tagit det med hästlängder. Ögonlocken vill bara ramla ner hela tiden, men att lägga sig kvart över fem en söndagseftermiddag känns inte riktigt ok.

Om dagens bravader;
Uppe i ottan stack jag iväg till häst nummer ett och mockade samt ordnade med övriga stallbestyr innan jag stack vidare hem till mamma för att lämna Eddie. Strax innan tio var det dags för stall nummer två och fixa inför hemkomsten av två beteskungar som gått och gottat sig lite väl länge nu. Vid halv ett tiden var vi äntligen redo att rida hem Annas båda hästar som gick enligt planen ända tills det var 400 meter kvar till stallet och Calle, som jag satt på, fick syn på en kanin i åkern i galoppen och jag gjorde en salto över halsen men landade tjusigt med fötterna på jorden.
Så är det, fastän man inte ridit på alldeles för länge lyckas man ändå med exellenta framträdanden.

Efter hästarna kommit på plats och allt var färdigt, körde jag i ilfart hem till Anneli som väntade med sin hund Milli i rasthagen här utanför. Tyvärr var Eddie lite för liten än för att leka med stora Milli, men om någon månad ska det säkert gå bra.

Som sagt, är tröttare än en slutkörd städerska, adjöss!

Ahh!

Just det ja, jag ska rida för första gången på över ett halvår idag, en två timmars tur i ingenstans. Wish me luck! (med andra ord, jag kommer fara som en vante över huvudet på kusen)

Dunderpinsamt!

Igårkväll lyckades jag med den geniala bedriften att låsa mig ute när jag skulle ta Eddie på sista kvällsrundan innan natten.
Klockan var strax innan elva, jag stod enbart iförd min praktfullaste mysdress, utan varken mobil eller nycklar. Hade det inte varit för att jag stött på två, för mig helt okända grannar, på vägen ut ur porten så hade det inte hänt eftersom jag alltid sätter upp dörren när jag ska ut en sista sväng (vem orkar släpa med sig hela nyckelknippan för fem droppar kiss på gräsmattan precis utanför?).

Så där stod jag som ett fån och försökte tänka snabbt, inga pengar hade jag heller så jag kunde sätta mig på bussen till mamma och gå till mormor genom centrala Limhamn en lördagkväll skulle medföra att jag i fortsättningen skulle betecknas som Limhamns egen luffare med hund (så mysigt klädd var jag alltså).

Jag provade mig fram på porttelefon men utan nått vidare resultat, folk verkade antingen vara ute på språng eller sovandes i sina sängar. Panik, panik, panik, vad göra?
Jo jag tog ut Eddie på gräsmattan igen och låtsades som om det regnade, att jag inte alls var utelåst.
Knappt fem minuter senare dyker ett ungt par av mina grannar upp, två av de få grannar jag faktiskt känner igen för att han är lite små söt och hon är i min ålder.
När jag får syn på dom tvekar jag inte en minut utan kastar mig desperat mot porten, med hunden under armen, och hasplar ur mig kvickt att jag nyss blivit utelåst. Dom bara skrattar, för det var extremt komiskt och hade platsat i vilken komediserie som helst!

Upptagen ut i fingerspetsarna

Vilken lång dag det blev ändå, jag menar dygnet får så många fler timmar när man stiger upp tidigare. (Givetvis har jag inte varit vaken konstant sen fem imorse, men jag var ändå fit for fight kvart över tolv när jag och Eddie trampade bort till Naffentorp för att pyssla om en häst jag ska hjälpa till med en månad framöver.

Eddie, min pärla, uppförde sig exemplariskt bland hästarna (förutom att han tror dom är stora hundar och att dom går att leka med). Orädd och modig, satt han lugnt kvar i boxen medan jag tömkörde lite. Det märks att man inte varit i stallet på ett tag, där är massvis med nya människor och rutiner som innan satt som berget, flyter nu omkring hursomhelst. Med andra ord tar det ett tag innan man kommer in i gängorna igen.

Efter åtskilliga timmar i stallet for vi hemåt igen, på vägen bestämdes det att jag skulle kika på Hanna som skulle rida en häst på MR, så det var bara precis hem om och vända.

När vi väl kom hem igen hade klockan hunnit bli lite lite över halv sju och nu sitter jag här, mätt och belåten efter att ha exprimenterat med vindruvor, keso och grillad kyckling.
Ska mata lillemannen också sen blir det film för hela slanten med en kopp thé och lite nötter. Känner mig mer frusen än en isbit just nu, så det är inte så värst lockande att ta ut Eddie, men det måste göras, glansen av hundägar-livet.

Morgondagen ser ut följande:
Fixa på Naffentorp
Fixa ute hos Annas hästar
Rida hem Annas hästar från betet
Play date mellan Eddie och Annelis hund, Milli, nere i vår lekhage
Om jag hinner blir det även en avstickare till Lomma för att kika på när Hanna ska hoppa

Dörrstopp till salu!

Jag säger bara; bad dog!
Jag tänkte försöka skärpa mig med mina och Eddies promenader och tog mig vatten över huvudet när jag styrde kosan ner mot småbåtshamnen här i Limhamn. Som om jag inte redan visste det vid det här laget, så tar det x-antal minuter att förflytta sig cirka 2 meter med herr hund, som hellre sitter och spanar, livsnjutande på omgivningarna omkring. Men med lite draghjälp av flygande fåglar och löv, kom vi till slut fram till slutdestinationen.

Allt var frid och fröjd, Eddie fick använda nosen och hjärnan sin lite och på hemvägen stötte vi på en griffon fröken som var så vänlig så. Det var inte förrän vi kom fram till gården som helvetet brakade lös.

Som brukligt släppte jag Eddie lös precis när vi kommit innanför "tomtgränsen" och knallade vidare mot porten. Eddie däremot satte fart i motsatt riktning, rakt in bland buskarna (där förstås inte matte kunde komma in).
Jag försökte göra mig så rolig som jag bara kunde, hoppade, studsade, sprang iväg och tjoade, men så har man också en terrier som inte går på sådana billiga trick. Eddie fortsätter alltså djupare in i buskarna tills jag inte ser hans ludna rumpa längre och jag börjar smått kallsvettas. Där finns ingen chans för mig att följa efter honom och jag har ingen aning om vad som finns på andra sidan buskarna, givetvis anar man det värsta.

Efter fem (lååånga) minuter hör jag en vänlig röst på andra sidan häcken som talar vänligt (till Eddie förstås) och inser att någon fått fatt på honom. Jag målar på mig min gladaste/mest skamsna min och möter en småbarnsmammas blick genom lövverket. Eddie, den barbaren, har rusat rakt in på deras terass och sedan gladeligen fortsatt in i deras kök. Det var sannerligen en överlycklig liten norwichterrier jag fick tillbaka (efter att han rymt in där en gång till förstås innan jag hunnit knäppa på han kopplet). När han vill det är han snabbare än en vettskrämd hamster och när han inte vill, är han en 90-årig gammal gubbe med hjärtfel som inte tar ett steg i onödan.

Kompis det går bra nu

Hur det än är, slutar alltid min lediga förmiddagar i soffan framför Knight Rider med mr Hasselhoff himself. Är det en uppmaning till att jag borde införskaffa canal digital kanske?

Hitintills:

Promenad runt kvarteret, mysväder

Akuttid i tvättstugan

Monstersmoothie med proteinpulver

Love me, love me, say that you love me

Idioter finns det överallt, särskilt när man ser dom på TV exempelvis i Lyxfällan, då känns det så påtagligt hur somliga personer är så fruktansvärt inkompetenta att det skriker om det. Hur kan man vara så naiv?
Nåväl, resultatet blir kanon TV-underhållning som passar mig alldeles utmärkt.

Tio timmar på jobb kändes ganska mastigt idag, så så fort jag kommit innanför dörren dumpade jag Eddie i sin lekhage och snörade på mig walkingskorna och tog en halvtimmes promenix runt kvarteret (så kanske man somnar en smula bättre ikväll).
Fick ta alldeles för mycket skit från de boende ikväll på en annan avdelning idag än min vanliga, men med åren har man lärt sig att inte låta det röra en i ryggen för då skulle man bli knäckt. Som sagt, dom är sjuka och kan inte alltid rå för sitt beteende även om man ibland tvivlar på det.
Eddie är min klippa i allt, rörde inte en min när jag gick innan och likaså låg han lugnt när jag kom hem. Fastän han är busig och bara lyssnar på ett halv öra när han känner för det så är han bäst i mina ögon.
Om man skulle rasta det lilla livet så man kan kila i säng sen. Imorgon är jag som sagt (otroligt nog dessutom) ledig och tänkte inte göra nått speciellt planerat mer än Hanna-middag på kvällen.

Kärlek och hosta är inget man kan dölja

Det är bara vettigt skönt att starta dagen med en 45-minuters powerwalk nere vid havet. Synd bara att vädret inte alltid kan vara såhär "fint" (alltså uppehåll) om morgnarna. Det är lite väl när den skånska vintern tränger sig på med sitt bordusa vis.

Nu blir det till att slänga på sig lite kläder, på dagens agenda står jobb 7-12 sedan rast fram till 15 och fortsatt jobb till 20. Mamma är en ängel och passar Eddie i eftermiddag så han slipper följa med hela dagen, även om han själv säkert tyckt det varit skitskoj (som den sociala lurv han är).

Imorgon är jag mot all förmodan ledig och kanske ska ta och göra en utflykt ut till stallet för att sedan äta middag hemma hos Hanna på kvällen med partypolarna. Att sätta sig till dukat bord är ingen vardagslyx precis så det tackar man inte nej till i första taget.

En liten tankeställare

Man ska akta sig för att sträva efter att tillfredsställa behovet av materiella ting, för det är nästintill omöjligt, men däremot är jag själaglad för att det gått så bra hitintills för mig i år.
Tack min lyckliga stjärna och tack min skyddsängel som jämt vakar vid min sida, 2009 har verkligen varit mitt år.

Inget utan Eddievalpen ..

Simon och Thomas, ni skulle bara veta!

Jag är en hopplös sucker för inredning och stil, särskilt när min kollega idag satte igång inredningstankarna hos mig igen.
Jag får sällan ro i det jag inreder utan gillar att vara ombytlig och man skulle kunna tro att jag vid 22 års ålder lärt mig att inte spendera några stora summor på saker och ting med tanke på att de ändå åker ner i källaren igen efter ett par månader.

Nåja, lite fason på min inrednings-shopping-budget har jag väl åstadkommit, men annars är jag helt lost. Sen jag flyttade hemifrån har jag varit snudd på att övertrassera inredningbudgeten var månad om det inte varit för mitt förnuft som slagit knut på sedlarna.

Men nu är har min kära kollega satt geriller i mitt huvud att gardinerna ska bytas ut (åtminstone i sovrummet). Skulle jag byta dom, kan ju lika bra överkastet bytas, och om det ändå ska köpas ett nytt vore det inte helt fel med lite nya accessoarer á la ljusstakar och belysning samt några snygga ramar.

Jag tror faktiskt mitt begynnande magont beror på min storstilade satsning då jag vet att jag i slutändan kommer tappa intresset och istället inrikta mig på en annan stil. Nåväl, det är värt ett försök.
Framför mig ser jag ett sovrum som är indisk-inspirerat med lila, orange och guld ackopanjerat av mörka träslag. Det kan nog bli nått det ..

Eddies debut i bokskogen

Fick låna bilen över natten av mamma så efter att ha kört henne till jobbet imorse fortsatte jag och Eddie till bokskogen där vi gick en liten sväng. På vägen tillbaka till Limhamn stötte vi på en övningskörningsbil och jag är så ofantligt tacksam att jag slipper sitta i en av dom där jäkla bilarna längre. Inte en lektion till hade jag klarat av bakom ratten med någon gnällandes vid min sida om hur jag kör.

Lillkillens mage knorrade nyss så jag tror det är dags för ett andra mål mat och sen blir det en liten tupplur innan jag kör och hämtar mammsen och sticker till jobbet.

Att drömma eller inte drömma, det är frågan

Jag kom nyss hem från en utflykt till Flyinge där jag och Eddie besökte en gammal stallkamrat till mig som flyttade dit för två år sedan till deras alldeles egna gård, som de själv ritat och byggt med stall och hela rasket.
Extremt mysigt, men underbar natur runtomkring, huset och stallet var förstås i tiptop. Med andra ord kan jag inte låta bli att drömma mig iväg mot den framtid där jag sitter på min verandra och spejar ut över mina kusar som går och betar kring knuten.
En dag sitter jag där i min småländska skog med hundar och hästar, för det är dit jag vill. Jag vill inte vara en stadsråtta för resten av livet, det är inte min melodi alls.

Planen är att om jag utbildar mig till sjuksköterska när jag är 24 läser till jag är 27, jobbar tre år till jag är 30 och sen köper en gård, så är jag nöjd sen med livet.
Bara för det ska jag kika på lite stallinredning samt checka utbudet på hemnet.se, för det skadar aldrig att kika sig för.

Bildboom

Nymålad färg

Fick se till att göra nått åt min tradiga design. Den nya är väl inget bevis på något tekniskt mirakel men har man bara paint att tillgå får man nöja sig med vad resultat man får. Plus att mitt tålamod ramlar i botten var gång det krånglar för mig så tills pengar växer på träd och jag har råd med Photoshop får paint duga.

Det var ett tag sedan eftersom datorn äntligen har varit inne och fått sig en dunderkur från farbror datadoktor, så numera kan jag även lägga in bilder på mitt mysmonster (som förtillfället däckat helt och hållet vid min sida i fotöljen).

Eddie har blivit en arbetshund och det är så roligt att se att det funkar med honom på jobb, han vilar lungt på sin plats eller underhåller med sin konster. En riktigt charmtroll ända ut tassarna är vad han är.

Med träningen går det rätt hyffsat, min husgud Anneli tittade förbi här i förmiddags och gav mig en massa nyttiga tips på hur jag skulle få min ibland lite för självständiga terrier att lyssna. Tusen tack Anneli, än en gång, vad skulle jag gjort utan dina råd?

Imorgon blir det jobb i vanlig ordning och Eddie ska strax ut och kissa. Diskberget som troget väntar på mig i köket får vackert vänta tills imorgon minsann. Imorgonkväll invaderar Natalia och Sandra oss på kvällen efter jobb, en trevlig invasion må jag säga.

And then there was Eddie

Ny dag, nya tag. Andra dagen i mitt hälsosamma liv som hitinills förflutit utan större komplikationer. Dagens debut mål har bestått av en rejäl tallrik havregrynsgröt samt en riktigt proteinstänkare vid sidan av.
Vädret är kanon och jag är ledig idag så det lutar åt att jag strax hoppar in i bilen, sen sticker jag och Eddie till Arkens Zoo ute på Svågertorp. Med tanke på att han slukar sina malda märgpinnar på tre röda nuförtiden, så funderar jag på om det är dags för en utmaning i form av nått lite större ben kanske.

Jag får se vad dom råder mig till, plus att jag behöver en del fällar eller liknande som jag kan lägga ut till lillkillen här hemma plus ytterligare ett koppel.
Efteråt tar vi nog lunchen hos mamma som ska följa med oss ner till Klagshamns udden i eftermiddag, mest bara för att Eddie ska få springa av sig lite och kanske kika på havet (om han vågar).

Monstersmoothie

1 (okokt) ägg
6 stora (frysta) björnbär
1 halv banan
4 jordgubbar
1 msk krossade linfrön
1 dl vaniljyoghurt
1 halv dl apelsinjuice

Allt i en mixer, sen mumma!

<3

Eddie slumrar sött vid min sida här i soffan, för 15 minuter sen rejva han runt i lägenheten som om han fått en raket i rumpan. Vad som tog åt honom vet jag inte, men nu tycks det vara slut på energin för ett tag.

Mattes energi och också runnit ut i sanden vill jag lova, en heldag i bilen och sedan massa vovvar på Sofiero. Riktigt kul att se, men så snopen man blev på vädret, det var rena rama katastrofen. Fann inget direkt av intresse på shoppingmarknaden så jag beställer nog lite hemifrån.

Som sagt, matte är trött och det är Nothing Hill på TV. Sömnmedel för själen.

Bästa just nu:

Idolkväll med Stina, mysmiddag blandat med massa sjuka skratt.

Dags att börja rida igen, 3 dagar i veckan from oktober.

Roadtrip till Helsingborg hela dagen idag, internationell hunduställning. (Shopping!)

Hösten är på ingång!

Grattis Stina, Robin och Sandra till lägenheterna, fler trevliga grannar i Limhamn, sånt uppskattas.

Måndag börjar hårdträningen, sallad och motion, nu jäklar. Ingen annan kan som jag kan.

Eddie börjar hajja vad mamma vill när hon gapar på honom.

En stjärna

För att min hund är sötaste och imorgon drar vi till Helsingborg.

Magen är fylld ..

.. och valpen är "kissad", då är det bara att packa ihop sig och bege sig ut mot Bunkeflostrand där Eddiesson ska få träffa på sina första riktigt stora djur - the horses!

Skam den som ger sig, konsten att borsta tänderna på en valp

Hur lätt tror ni det är att borsta tänderna på en hund?

Ungefär lika lätt som det är att få en ko till att galoppera omkring i förvänd galopp !!

Ännu bättre blir det när Eddie slukar tandkrämen och sedan attackerar tandborsten i tron om att den är en vibrerande pinne han ska ta död på. Vad har jag egentligen gett mig in på?

Iallafall, idag skulle Eddie egentligen fått prova på att åka buss, men istället var Tina söt nog att hämta oss så vi slapp det. Istället hann vi med nån timme i Tinas trädgård där Eddie träffade Tinas 6-åriga schäfer tik, Prillan, igen. Först var han avvaktande innan han bestämde sig för att det verkade mer roligt att leka med henne än att gömma sig för henne. Prillan däremot tog det med ro trots att han for rundor kring hennes lurviga tassar. Givetvis finns det bildbevis som vilar tryggt i kameran. (Killen inne på Expert var en pärla och gav mig ett 8 GB's minneskort för 100 kr eftersom han inte hade hemma varken 2 GB eller 4 GB).

När solen gick i moln och Tina skulle käka passade jag och Eddie på att kila vidare hem till mamma, hämta cykeln och innan vi for hem stack vi snabbt in om jobb bara så han fick kika hur där såg ut. Självklart tar mitt charmtroll alla med storm men när vi kom hem slumra han bums i sin lekhage.

Nu börjar till och med matte bli lite sömnig i ögonen och jag borde väl se till så han får i sig sin nattmat innan det är dags för näst sista rundan.

Morgondagens agenda ser ut som följer:

Förmiddags dejt med Anna i hagen och ska agera

hinderpersonal, Eddie ska få se sin första kuse.

Eftermiddagskaffe bland tanterna och gubbarna på hemmet

för jag vet några som gör vad som helst för att få träffa det lilla monstert.

Kvällen avslutas här hemma med Anna och

en film skulle jag tro, lite torsdagsmys.

Egentligen skulle jag tränat imorgon lite, men ska höra efter med Jeanette om vi inte kan skjuta på det till fredag.

Från netonnet till Hööks via IKEA

Hur i hela fridens namn kan jag vara så makalöst trött?
Prova själv att stiga upp i ottan och vara igång för full maskin en hel dag. Det tar på krafterna att fostra en liten valp, men så har man igen det tiotusenfaldigt i kärlek.

Idag har det blivit ett fasligt åkande för min lilla hund både fram och tillbaka, men ingen åksjuka så långt ögat når, så med lite tur kanske han slipper det (tydligen ska norrisar vara lite känsligare för bilåkande än somliga andra hundar).

Sen blev det debut nere på brukshundsklubben nere vid Sibbarp som Eddie tog med ro. Mer intressant än mattes inkall var förstås kaninlortarna som låg spridda överallt till mattes fasa. Men med lite korrigering föll poletten ner, "kaninlortar = inte bra = arg matte = besvärligt". Åtminstone för denna gången.

Dagens hetta och att jag var tvungen att hämta upp mamma klockan 15:00 fick oss att bryta efter ett tag, men jag är nöjd med min lilla hund. Det är inte han som behöver träna, det är hans matte som ska fatta.
Jag hämtade mamma från jobb och lämnade av henne plus Eddie hemmavid så jag kunde ta bilen ut på äventyr och äntligen fixa en digitalkamera. En Samsung något blev det, men jag min virrpanna missade minneskortet så det får införskaffas omedelbums eftersom man endast kan ta två bilder med det interna minnet.

Hann även skaffa lite småplock från IKEA och från Hööks där jag inte varit på år och dagar. Fick med mig lite saker som ska få mer ordning på hundsakerna i lägenheten så de slipper spridas vind för våg.

Alla är vi bortskämda på ett eller annat vis, jag råkar bara vara ett skillsmässobarn för mycket

Från det ena till det andra, jag tycker det vore på sin plats att jag fick min bil nu.
Tycker inte det verkar så värst konstigt om jag skulle slå min gamla far en signal (vi pratar oftast bara under pistolhot eller när världens står vid slutets ruin) och meddela att nu har jag haft körkort i snart två veckor, var sjutton är bilen?

Jag vill inte framstå som en bortskämd skitunge, det vore ju på tok för uppenbart, men bidrag till en liten bil skulle han väl kunna hosta upp?

Som sagt, när helvetet fryser till is och när grisar kan flyga då kommer den gubben ordna med ett ordentligt vrålåk till mig. Tills dess är jag oskiljaktig från blocket. Skodan jag drömde om i Kristianstad finns fortfarande kvar, dock inte på min karta. Avställd och med en del småsaker att fixa, jag som inte ens skulle kunna fylla på olja utan uppsikt och har definitivt ingen större lust att sponsra en bilfirma med mina surt intjänade ören.

Jag såg faktiskt en Nissan Micra igår, som jag tror att jag ska undersöka närmare.

Om min lilla brunbjörn i en hamsterkropp

Det här med den nya designen gick ju inte så värst bra, men jag tror jag ska ta tag i det innan veckan slut. Lite roligare bloggutseende ska jag väl ändå kunna åstadkomma.
Och idag ska Eddie göra sin debut borta på brukshundsklubben. Jag vet att det är tidigt och att han bara är tio veckor, men vi ska göra en liten mjukstart på valpkursen iform av att kontrollera inkall och att nej betyder nej, Eddie börjar visa sin dominanta sida som inte ska tuktas eller tryckas ner utan bara kontrolleras på rätt sätt. Ingen vill ha en vuxen hanhund som beter sig för jävligt för att han inte fick några förhållningsregler som liten.

När det gäller rumsrenhetsträningen går det ju galant för sjutton. (Jag vågar knappt skriva det, men han sköter sig kanonbra).
Dessutom är jag noggrann med att lägga in honom i sin lilla rasthage med buren i varje morgon/förmiddag efter andra kisserundan så att han ska känna att det är okej att slappna av där och att man inte måste ligga hos matte hela tiden.

Om jag hinner tänkte jag fortsätta ikväll med att träna han på att vara ensam, dock är det lite trixigare på kvällen när han sover mindre, så det kan hända att jag låter det vara tills imorgon förmiddag istället då han normalt sett sover en eller två timmar i sträck så jag hinner gå ut en kvart utan att han sätter igång värsta cirkusen.

När ska du lära dig Linnéa, att det blir aldrig som man planerat

Jag såg framemot en lugn kväll tillsammans med Eddiemannen, nått bra på TV och en smula matlagning. Istället fick jag en helkväll ute hos mamma i Bunkeflostrand (tack och lov så fick jag låna bilen hem så jag slapp cykla biten hem, för hjälp vad kallt det har börjat bli. Kylan smyger sig på en som vanligt).

Strax efter sex ikväll, när jag precis ställt mig för att laga till det 1,5 kilo köttfärs som jag haft i frysen sedan länge, så ringer telefonen. Det var mamma som erbjöd hemlagad kyckling och ris ute i Bunkeflo och vem kan motstå mammas hemlagade mat? Prova flytta hemifrån ett halvår och ni inser vikten av hemlagat framför snabbmakaroner.

Jag packade in Eddie i hans lilla ryggsäck och cyklade iväg mot mamma. Maten var som vanligt superb och Eddie fick ytterliggare miljöträning i att hälsa på katterna som mest tycker han är en störig skitdär han bjäbbar bakom sitt kompostgaller.

Efter maten tänkte jag ta en kort sväng med Eddie för att visa upp han i grannskapet (som jag utlovat när jag ändå var på besök) men det slutade med att vi var ute i närmare en timme för mycket. Eddie fick både leka med en whippet/jack russell tik som var över året och när hon gått dök där upp en 13 veckor gammal skånsk/dansk gårdshund hane upp som Eddie genast skulle visa sig överlägsen. Från att ha blivit lite hunsad av tiken ville Eddie visa sig manlig och gav Junior ett par rejäla käftsmällar. Efter en tillsägelse skärpte han sig något, men man inser ju nu att det ligger ett långt arbete framför en. (Med start imorgon när jag ska träffa Emses mamma nere på brukshundsklubben och vi ska öva/leka/träna lite med Eddie).

Man blir lite paff när man ser sin lilla nallebjörn förvandlas till en fräsande och spottande hamster som är överallt och ingenstans på en och samma gång.
Det är klart; får han träffa en äldre hund, som ändå är snäll, men som också inger respekt hos honom tror jag nog han taggar ner litegrann. (Hoppas jag)

Upprustning på G?

Dags för ny design kanske?
Ja det kliar faktiskt lite i fingrarna med tanke på att man har så himla mycket tid framför datorn när lilleman väl sover.
Jag ska ta mig ett päron och fundera på saken.

I en främmande värld

Så var vi tillbaka i soffläge jag och min hamster (alla som träffat på Eddie har kommenterat att han liknar en hamster, isåfall världens dyraste hamster). Men han är ju värd sin vikt i guld så lite har han gemensamt med åtminstone GULDhamstrar.

När Anneli kom över tidigare och fikade, passade hon på att skämma bort knyttet med fina leksaker. Bland annat fick han en stimulans/aktiveringsboll i gummi som man fyller med godis genom ett litet hål och när hunden puttar på den trillar dom ut. Eddie har säkert roat sig i 20 minuter med den nu i eftermiddag och fattade blixtsnabbt galoppen med att rulla omkring den för belöning.

Jag fick dessutom lite värdefulla tips om rumsrenhetsträning samt några hundtidningar, bland annat en valptidning med övningar och annan matnyttig fakta för den oerfarne hundägaren.

Efteråt blev det vila, sen kisserunda, lite lek och nu vila igen. Snart dags för dagens tredje mål , sen ut igen direkt efter.

Man är förbered på att det blir mycket spring samtidigt som man är helt oförbered på vad det innebär att ha valp.

Precis som i hästvärlden finns där 20 miljoner olika teorier om en och samma sak, hur saker ska läras in/läras ut etc och så fortsätter det i de oändliga. Till skillnad från hästvärlden, där jag hängt sedan jag var tio år, så är jag totalt främmande för hundvärlden och känner mig som den frågvisaste och snurrigaste hundägaren på hela planeten.

Som sagt, teori är alltid bra att läsa in, men i mitt fall är jag mer av en praktisk person som måste se saker och ting framför mig, få utöva dom och lära mig av mina misstag.

Still but not yet

Frukosten är precis avklarad och KIT-avsnittet är avslutat, underbar serie det där. Jag menar kan David Hasselhofs ben bli mycket längre i dom supertajta stuprörs jeansen?

Lillkillen ligger och vilar i sin hundbur inne i sovrummet, ska försöka vänja honom vid en förmiddagslur därför det passar ganska lagom när jag sen börjar jobba och han kommer behöva vara i buren precis bara under de hektiska timmarna.
Anneli ska titta in på fika alldeles strax så jag tänkte gå ner om hörnet och fixa lite fikabröd och så får Eddie vara ensam lite. Men han sover ganska tungt nu så jag tror inte det ska bli några större problem.

Handen på hjärtat

Allt kretsar kring min lilla valp - jag äter, sover och andas Eddie. Just nu ligger han som brukligt bredvid mig i soffan och snusar sött, han drömmer säkert om en och en annan mattkant han ska demolera i framtiden. Mitt lilla gryn.

Jag fick lite "valp-ledigt" idag då min otroligt snälla mamma (vad i hela fridens namn skulle jag gjort utan henne?) passade Eddie medan jag tog bilen ner till Klagshamn för att kika på Sara och Hanna som skulle tävla. Sara lyckades med två makalöst imponerade avsittningar (synd förstås, men jag är ändå mållös över att hon inte slog sig värre) och Hanna knep en 4:e placering mitt framför näsan på någon som vi gärna ville skulle se Hannas triumf.

Summan av kardemumman så var det en rätt okej dag förutom vädret som skiftade än det ena till än det andra. Regn och rusk på en utomhus tävling är inget vi föredrar.
Efter tävlingen kastade jag mig in i bilen och körde vidare mot Tygelsjö där vår gamla foderhäst Greta står uppstallad. Det var ett kärt återseende att se krabaten jag inte sett på över två år. Han såg ut att ha det så bra som en 20-årig varmblods valack kan ha det vilket känns betryggande för mig som sänder han en tanke emellanåt.

Dagen fortlöpte; jag hämtade Eddie hos mamma, fikade snabbt, stack hem och rastade lillkillen som fick sällskap av Hanna och Pierre en riktigt lång stund ute på gräsmattan. Plötsligt dök där upp en Jack Russell tik på 3 år som fick leka med Eddie vilket gick kanon. Hennes matte och husse var trevliga dom med så vi stod och snackade en bra stund medan hundarna for omkring på gräsmattan.

Det är roligt att se Eddie så orädd, bara han ville lyssna lite bättre på matte emellanåt också så skulle jag bli helnöjd. Men sen när får man allt serverat?
Apropå serverat, är det någon som känner för att följa med mig på roadtrip på söndag till Sofiero och de internationella hundutställningarna där? Jag får låna mammas bil och hon ska även vakta Eddie, men det känns lite dött att dra dit helt ensammen.

Eddie uppdatering

Han växer så det knakar och allt som går att tugga demolerar han. Numera ligger hans korvleksak i soptunnan medan repet är kvar efter att han förintat korvarnas näsor till mattes stora förtjusning.

Det blir mycket lek och bus om dagarna som blandas med kisseturerna, men jag (inbillar mig iallafall) tror att vi börjar gå mot ljusare tider vad det gäller rumsrenheten. Mellan 23 - 05 håller han sig helt torr så matte får sova mer än två timmar i sträck. Och sedan i fredags har det, peppar peppar ta i trä, inte hänt någon olycka inne.

Jag ska alldeles strax packa in oss i bilen så ska vi köra mot mamma för hon ska nämligen passa honom ett par timmar idag medan jag agerar hästskötare åt Sara och Hanna ute på Klagshamn idag. Efteråt kanske jag hinner in en snabbsväng om Greta (vår gamla foderhäst) som flyttat till Tygelsjö.

By the way, foton på Eddie kommer, datorn måste bara till datordoktorn först nere i Trelleborg som ska bota den. Men om jag ska beskriva hur han ser ut i nuläget så påminner han lite om en lastbil utan flak, alltså huvudet är större (opropotionerligt) med resten av kroppen.

Fast han är förstås min lilla valp och är sötast i hela världen!

Eddie the man - Bunkeflo tur och retur

Vilken dag den lille killen har fått utstå idag, men är man söt så är man.

Först kom mormor och mamma på frukost i förmiddags, sen var det lite kiss och bajs plus en lur framemot eftermiddagen. När Eddie som bäst höll på att utrota en fjäder på gräsmattan utanför dök Sussie och Sandra upp för lite puss och lek. Eddie trivdes som fisken i vattnet.

Sen in och sova en lur till, min förhoppning var att vi skulle tajma maten, men det gick sådär. Lite kiss på golvet och en djup suck. Kring sju-snåret stod jag inte ut, jag var tvungen att träffa folk. In med vetelimpan i den oinvigda cykelväskan (en ryggsäck att ha på ryggen speciellt anpassad för en liten hund) och så trampade jag ut i stormen mot mamma i Bunkeflo. Något överraskad fick han träffa katterna och resterande av Rosenquist-klanen plus grannes galna labrador (men då var jag faktiskt en riktig pensionärsägare och lyfte upp det lilla livet). Hon skulle slukat honom hel som en pinne bara.

På vägen hem en timme senare fick jag den briljanta idén att köra in om Tina bara för att visa upp den lille när jag ändå var i krokarna och där blev det riktig fest. Massa folk och hundar, men Eddie tog det med ro. Han har allt lite skinn på näsan den lilla mannen som nu tuppat av i sin korg i den lilla rastgården. Om en timme sådär får jag väl bege mig ut i blåsten så han får kissa lite = jag kan få sova ett par timmar på det.

Sleeping like a baby

Första natten med Eddie är avklarad, och allt gick hyffsat smärtfritt. Bortsett från att hösten verkar ha satt sina klor i Malmö så blev det bara en kissepaus vid tvåtiden inatt.
Efter snart ett dygn med min lilla valp, så har jag nästan rett ut hur han fungerar (lite mer iallafall). Uppenbarligen verkar han inte vara någon som kissar mängder och verkar inte vara i behov av att kissa efter varje lur. Däremot ska man inte säga hej för man är över ån, för imorse skedde den fösta olyckan med en liten vovve som kissade på hallmattan efter att matte inte varit tillräckligt snabb.

Vi var ute en liten stund på gräsmattan här utanför porten nu imorse och han följer en som en liten hund. Plus att han är för underbart gullig när han rultar framåt.

Mamma är på väg hit nu efter att hon har tränat med frukost och jag vet att det mest berorpå att hon vill kika på bebisen.

Eddie (Meduza) the gansta!

Så har äntligen Eddie flyttat in med buller och bång i lägenheten. Hjälp vilken fart det är på honom, först hela hemresan och sedan en timme i lägenheten. Nu ligger han som en liten minigris vid min sida i soffan och sover som en stock. Strax dags att gå ut och kissa en sista sväng innan det blir sängen för oss båda.

Jag skulle lagt in bilder här, men datorn vill inte acceptera varken mobilen eller kameran. Inte bra, det får kollas upp.

Bara ett par få timmar kvar

Om ungefär tre timmar, sitter jag i bilen hem med min lilla valp i famnen. Det känns fortfarande så overkligt, bara tanken på att det lilla livet kommer sova i mitt sovrum i natt får mig att rysa. Som Gert Fylking skulle ha sagt; ÄNTLIGEN!
Det är verkligen inte en dag för tidigt för min lilla gosse att komma hem och som välkomstgrej har jag ordnat en liten bur till honom (en sådan han kan ha nu medan han är liten och ska följa med i bilen på olika utflykter) samt godis, och två stycken halsband. Det ena halsbandet är förstås en ljusbrunsele med silvernitar på, men det är tveksamt om det kommer passa den lilla rackaren nu såhär i början, men sen när han vuxit i den kommer han bli coolaste terriern på Limhamn.

Jag faller ned på knä och ber en stilla bön

Sitter uppkrupen i soffan med en filt, ett tänt stearinljus, ett glas blodapelsinjuice, TV:n står på men utan ljud - lyssnar istället på lite musik (nostalgitripparna avlöser varandra i takt med Paolo Nutini och Jason Mraz's toner). Balkongdörren står öppen och utifrån känner man höstkylan smyga in, mysfaktorn sprider sig genom hela kroppen.

Imorgon är det dags, efter jobb kör jag och mamma för att hämta hem Eddie. Min lilla kille ska äntligen få flytta hem och det ska bli så spännande trots att det fortfarande känns overkligt. Det ändras förstås tills imorgon när jag har han i min famn.

<3

Du är mitt syre med dina söta tankar.

Mitt hjärtas smula

Lakies Mandarin

"Eddie"

e: Lakies Lille Edvin u: Ydresteds Corall

f: 2009 - 06 - 27

Ras: Norwichterrier

På torsdag flyttar älsklingen hem,

äntligen blir lägenheten

inte så tom längre.

Sex månaders väntan är då över, yeah!

Tankar från sängkanten

Finns det något bättre än att ligga kvar i sängen en vardagsmorgon för att man vet att man inte måste stiga upp riktigt än?

Däremot får jag knata ner till Pärlan som troget stått vid trottoarkanten och väntat på mig över natten. Mamma behöver den när hon ska till jobb senare idag och jag har inga direkt nödvändiga bilärenden idag. Börjar inte förrän runt 15 idag, för hör och häpna mina vänner, jag ska gå ner till 75 procent!

Jo då, hela september tänkte jag försöka hålla mig till just enbart 120 timmar för valpens skull, men det blir svårt när man är van att jobba mellan 180 - 200 timmar. Fast jag tror den lilla vetelimpan ska kunna underhålla mig och hålla mig sysselsatt utan några som helst problem.

I övermorgon är det dags, då åker jag för att hämta hem mitt lilla knytte.