En önskelista

En väggtermometer till köket

Duntofflor storlek 41

Ett litet syskrin med det mest nödvändiga

Två te-silar till lös-te

Presentkort på MIO

Over and out

Jag är trött och öm i kroppen, alltså den typiska vinterreaktionen från min sida. Fastän jag har sovmorgon idag, måste jag sstrax bege mig ut till hästarna. Det blir bara snabbfix som vanligt för mer hinner jag inte, mamma ska ha bilen i eftermiddag och man måste ju dela med sig.

Klockan närmar sig tio, jag får väl sätta igång fastän det känns motigt. Tack och lov för att man har körkort, förstår inte vad jag skulle gjort utan det. Längtar dock till den dagen jag lägger vantarna på en egen bil, men den dagen lär dröja eftersom jag först ska fräscha upp lägenheten min.

So not my day!

Egentligen borde jag nog inte ha stigit upp ur sängen imorse för allt i världen verkar ha något emot mig.
Till att börja med väcktes jag imorse av byggarbetare utanför som tydligen tycker att det är helt självklart att bryta upp asfalt just utanför mitt fönster, ljudnivån låg strax över omänskligt högt!

Men jag hade ändå ingen anledning att ligga och dra mig, när jag var tvungen att ta itu med det tre veckor stora tvättberg som urartat i min hall. Ner i tvättstugan, slängde i en maskin tvätt och sen tillbaka upp.
In den rutinmässiga rundan på Blocket för att se om där var några möbler till mig. Men icke, varför ska allt vara så förbaskat dyrt när man väl bestämt sig för att gör aen total makeover här hemma?
Kanske för att jag tröttnat på IKEA möbler och letar lite mer exotiska pinaler ..

I vilket fall som helst, så på vägen ner i tvättstugan glömmer jag ta med mig både min vanliga nyckelknippa och tvättstugans nyckel så med hunden under armen lyckas jag med bedriften att bli utelåst i min sunkigaste outfit. (Oftast är det bara den som kvarstår när man inte tvättat på ett tag).

Tack och lov för att jag för en gångs skull lyssnat på mitt undermedvetna och fått med mig mobil och bilnycklar ut så jag kunde ringa mamma och köra hem dit för att hämta nycklarna. På vägen till bilen från mamma stöter Eddie och jag på årets satkärring (nästa gång jag ser henne ska jag faktiskt spotta ljudligt efter henne, så arg blev jag) som gormar om att jag måste koppla min hund och behålla honom för mig själv. Självklart går Eddie i koppel till 80 procent, men nu var det så här att det var inte planerat att jag skulle hamna i mammas trakter, utan behå och utan koppel.
Tror tanten hade en hemmorojd på gång eller nått.

Nu är jag hemma, sista maskinen ligger på tork, ska hämta upp den typ nu och sen promenera bort till mormor där hon bjuder på fisksoppa. Man tackar!
Sen hem till Sandra efteråt och snacka lite skit, ryktet säger att vi ska till Svågertorp, det tycker jag låter alldeles förträffligt.

Plus att det är lön imorgon, jag längtar ihjäl mig!

The wheels keep on turning

Finns det något som går bättre upp än att käka popcorn och dricka te efter en dag ute på fältet (alias jobb)?
Skulle jobbat 7-12.30 men stannade över till 15.30, sen hängde jag där tills närmare 17 för jag inte orkade gå hem till mamma när bilen ändå inte var hemma.

Svängde ut en tur till Svågertorp efteråt men fann inget av intresse direkt så det blev hemfärd ganska snabbt. Nu planerar jag att rasta Eddie och sedan stupa i säng. Imorgon är det 7-20.30 som gäller. Inte lönt att ta rast när det ändå bara rör sig om en timme.

Ut med Eddie sen räkna timmar till USK på distans ansökan.

En överlevare utan dess like

Äntligen tog jobbhelgen över och det är bara två morgonpass kvar innan jag är ledig på onsdag och kan vila ut ordentligt! Kvällen gick lungt till, Michelle hade med sig sina kreationer på jobb så jag passade på att handla både örhängen och två ursnygga armband. Michelle har verkligen ett öga för färg och massa kreativa idéer, så jag tycker ni skulle kunna kika in lite mer på vad hon har skapat här.

Gjorde även det där jobbiga samtalet, om att jag inte kan fortsätta vara medryttare nästa år med tanke på att det redan nu kör ihop sig. Så länge jag inte har någon egen bil och jobbar så oväntat som jag ibland gör så blir det besvärligt att planera eller lova något, trots allt ska jag fungera som en hjälp för dom.
Kanske jag kan vara mer nytta till vårkanten när det dessutom är lite behagligare väder att vistas ute i (som sagt, ett stall utan ridhus och en ordentlig paddock där det inte finns så mycket natur runtomkring att rida på är inte det optimala).

Morgondagens utmaning blir; att hänga upp lamporna i fönstert här i vardagsrummet och boka en tvättid för denna veckan. (Mina IKEA-kassar börjar ta slut).

Orkeslös

Är det mänskligt att vara såhär trött?
Jag förstår inte, men någonstans måste motivationen och orken runnit av mig. Det är ingen lögn att jag hellre stannat hemma än gått och jobbat dessa resterande timmar mellan 15 och 20.
Ska försöka lägga mig och vila en stund nu iallafall för annars kommer mina ögon verkligen att gå i kors hela eftermiddagen.

God natt for now.

Sömnbrist

Vad händer?
Jo jag jobbade som vanligt mellan 7-15 men eftersom det var totalt kaos och en av mina kollegor stod ensam en hel dag fortsatte jag 15-17 för att jag kunde inte bara gå hem. Det känns inte bara rätt när jag vet att någon av mina egna står utan hjälp.

Hemma runt halv sex ringer mormor och vill bjuda på middag, så det var bara att sätta sig bakom ratten och brumma dit. Nu är jag äntligen hemma och sängen skriker på min uppmärksamhet då jag måste ladda inför morgondagen 7.30-20. Sen ytterligare två dagar innan jag får min efterlängtade ledighet. Jag har jobbat varje helg denna månaden utom en dag.

Relax

Hur avslutar man bäst arbetsveckan?
Man varvar ner i soffan med lite gott; bakad potatis med hemmagjord fyllning och ett STORT glas vitt. Vovven snarkar ljudligt under soffbordet medan jag tittar på TV.

Det blir en tidig kväll, det känner jag i lilltån. Vem ska vara på jobbet imorgon klockan 7:00? Som sagt, en tidig kväll. Dessutom fick jag lånat en bok av Stina som jag tänkte börja på så smått framåt läggdags.

Heja rea!

En sån dag, full fart från morgon till kväll. På jobbet var det kaos med stort K när folk var överallt och ingenstans. Folk sjuka här och folk sjuka där samt en massa tjafs. Tack och lov redde det ut sig men man var en aning trött när man trillade ut runt halv fyra snåret efter att ha jobbat över tre timmar.

Men det var inget att be för, in i bilen med tanten och sedan vidare för att hämta upp en annan tant, nämligen tant Linda. Tillsammans gjorde vi Svågertorp osäkert med våra icke genomtänkta insatser. Däremot fyndade jag BIG TIME (!) när jag fick tag i tre styck Markslöjds lampor för en fjärdedel av priset. Från början hade fönsterlamporna kostat 129 kr men var nersatta till 65 kr nu och det tyckte jag inte var så speciellt farligt och tog tre stycken. Framme i kassan blev det dock inte mer än 116 kr sammanlagt för alla tre då expediten missat och dragit av ytterligare 50 procent. Med andra ord betalade jag 38 kr per lampa. Absolut inte helt fel, jag behöver lite medvind!

Hemma igen, egentligen ledig imorgon men behöver som sagt jobba extra så jag tog ett pass imorgon, 7-16. Sen har jag hela underbara helgen framför mig. Kan knappt vänta!

Stormy weather

Mätt i magen, framför Grey's, stormen är utanför.

Dagen redde ut sig trots allt. I Lund fick Eddie lite nya saker såsom en bäver som "morrar" när man viftar med den. Den gjorde självklart succé, jag tror faktiskt att Eddie funnit en ny själsfrände.

Träffade Kamilla senare under kvällen och tillsammans åkte vi för att hälsa på hennes häst med sitt föl (som blivit så stort nu!).
Hann se lite av hoppträningen på Andreagården också innan vi i blåsten kämpade oss hemåt.

PMS_SUBBA AVREAGERAR SIG!

Var kommer all denna förbannade ilska ifrån?
Det är som ett åskmoln kretsar kring mitt huvud och försöker bearbeta sig in i mitt trånga huvud.

1. Kontrollen till TV:n lägger av konstant så man måste banka hysteriskt med den innan den ens reagerar.

2. Jag har hittat TVÅ perfekta pinaler till mitt krypin på blocket; en hallmöbel som på MIO säljs för 4500 och nu säljs för 400. Ett matbord hos någon Hubba Bubba med tre stolar för 100 spänn (ja för allt, påminner om elipsborden som säljs för 12 000 med tillhörande sjuan stolar). Problem; JAG KAN INTE FÅ IN DET I PYTTESKODAN!

3. Jag vill få ordning på mitt stökiga hem NU!
Här ser förjävligt ut och alla som känner mig vet att detta är ABSOLUT inte jag!
Fan fan fan.

4. Inte ens The Darkness kan få mitt humör att lyfta.

5. Jag ska ut till hästarna i detta mögväder, JAG VILL INTE!
Det är inte utan man saknar Naffentorp med sina bekvämligheter ..

En snabbis ...

... innan pausen är slut och DHW's börjar igen.

Dagen i korthet:
Jobb 7.30-12.30 (somliga är väldigt märkliga)
Fika i Limhamn, GRATTIS HANNSI TILL KÖRKORTET !!

Promenerade med Eddie till mamma.
Tog bilen till Staffanstorp och hälsade på Hanna på hennes mysiga arbetsplats bland föl och hinderstöd.
DHW's med praliner, aouch!

Inte utan mitt morgonté

Vem är på humör tio över sex på morgonen?
Inte jag!

Det är helt galet att jag kan vara så här trött, men det är väl bara ett tecken på att jag borde rota fram c-vitamin tillskotten så är jag åter på benen igen.

Snart är min färdtjänst här, så tekniskt sett borde Eddie få sin frukost nu innan vi beger oss till jobbet.
Kanske blir det fika med Tina efteråt och klockan 13:30 känner jag kanske världens lyckligaste tjej, som sagt snäckan, KÖR PÅ!

Yes!

Jag blir hämtad imorgonbitti av en underbar kollega så jag slipper traska hela vägen till jobb med Eddie, plus att det regnar nu, det kommer det göra imorgonbitti också.

Lydnadstävling i Ljungbyhed

Efter spenderat några timmar igår i Ljungbyhed och fått tillfälle att kika på en lydnadstävling, var det inte utan att man lämnade Söderåsens BK med inspiration i bagaget. Dels var det en bra tävling där vi fick se lite av de mesta (och av de flesta, flera olika hundraser, inte bara dominerat av just en ras). Sen att Söderåsen är en fantastisk fin anläggning är inget att sticka under stolen med. Deras klubbhus var precis lika gemytligt och hemtrevligt från utsidan som på insidan, dit åker jag gärna fler gånger.

På vägen hem gjorde vi ett stopp i Stora Bernstorp på både My One och ytterligare en djurbutik för att fylla på våra hundartikelförråd.

Ett synbart mål

Vilken dag, jäkt och stress men ack så givande. Man kan inte ha för lugna arbetsdagar för då somnar man och det är ett faktum.

Fick pratat med en kollega idag om hur det är att utbilda sig till undersköterska på distans, eftersom hon nyss gjort det, och det var något hon varmt kunde rekommendera så jag tänkte försöka mig på ett besök på Rönnen redan nu i veckan så man får fatt på en studie-och yrkesvägledare.

Hade varit kanon om jag fått något att bita i, för som "distans-student" kan jag fortfarande arbeta heltid och ändå utbilda mig till något. Visst att det sedan inte är mycket mer i lön för mödan, men samtidigt så har jag faktiskt en utbildning att vila på om jag sedan vill vidare till ambulansen.

Ur mörkert sinar ljuset

Vad är det med mig och teknik, ska jag behöva utbilda mig till ingenjör för att kunna ta mig in på min egen blogg eller? Sen när krävs en nästintill FBI liknande säkerhetsanordning för att komma in? Jag blir så matt.

Att vädret drar ner en, är en underdrift. Detta eviga regnande blandat med iskall kyla skulle få vem som helst på depphumör (nej inte "depp" som i hunken Depp utan som i Mirtazapin depp). Lyckligtvis är det ett godtagbart skäl till att ägna sig åt inomhusaktiviteter utan att drabbas av dåligt samvete.
Dessutom har jag redan samlat ihop min fulla pott guldstjärnor för idag när jag och min tappra valp promenerade hem i regnet hela vägen hemifrån mamma. Eddie är minsann ingen mes (som hans frusna matte är).

Om en timme dyker där förhoppningsvis upp en spekulant på mina möbler och innan dess borde jag masa mig ner till affären och inhandla kvällens middag.

Imorgon väntar stress och press där jag på någon vänster ska hinna ut till djuren innan jobb. Enda problemet är att jag är billös, det vill säga, hur tar man sig då till Tygelsjö från Limhamn? (Nej, buss är inget alternativ, då cyklar jag hellre).

Puss och kram skumbanan

God morgon, god morgon, hör fåglar sjunga glatt, god morgon god morgon i kör!
Nog fick jag mig en brakfrukost och jag har varit ute med lillkillen. Nu ska jag återgå till horisontellt läge innan jag trakasserar Stina lite. Kanske kan Tilla och Eddie leka lite på gräsmattan innan vi promenerar till jobbet. Imorgon är det morgonarbete som gäller, efter det blir det kanske bokskogen med Nina och Scoody, en tur till djuren och sist men definitivt inte minst, en kväll med kollegorna på Let's Go.

På fredag är jag ledig; och med ledig menas med att jag har tusen andra saker på schemat. Bland annat djuren, Nova Lund, fika, kanske träna lite extra med valpen osv. Dessutom har jag lite saker på blocket som förhoppningsvis försvinner på fredag också.

Man ska aldrig säga aldrig

Tänka sig att lillkillen är en sådan vandrare, han promenerade raskt den långa biten till jobb som om han var född i ett par vandringsskor. Visst, vi kom en timme för tidigt, men det var det värt. Jag är förstås lite smått imponerad av Eddie, för normalt sett brukar han "kasa" efter mig i kopplet ett par meter innan han skärper till sig, men inte idag. Han pinnade på friskt, stackaren trodde nog vi var på äventyr.

Imorgon börjar jag sent, såvida det inte ringer från jobb i ottan (är inte allt för förtjust i att jobba extra, men har man inte en lön efter Bill Gates mått, så måste man lägga i en extra växel). Måste försöka hålla ut åtminstone november. December ser ut att bli en riktigt fin månad, så lönen i januari kanske kan erbjuda en Ullareds tripp (I hope).
Som sagt, sovmorgon imorgon och jag tänkte synda med att handla nybakat nere på konditoriet och sen frukost i sängen med världens mysigaste sängsällskap - Packard Bells EasyNote samt Lakies Mandarin. (Bara för att jag nyss skrev detta kommer telefonen gå varm imorgonbitti kring sju-snåret).

Wish me luck!

Ett steg i taget, kanske framme imorgon

Söndagens aktivitet kan bli intressant, vi är nämligen ett troget litet gäng som ska ta oss upp till Söderåsen under dagn för att inspektera en ordentlig lydnadstävling. Anneli och jag är båda rätt bra på att snacka, så det vore intressant att se hur det verkligen ska gå till (vilket vi hoppas på att få se). Om inte annat blir det en utflykt och lite variation.

Idag ska det tas ett stort steg i Eddies utveckling, vi ska nämligen ge oss på att promenera till jobbet!
Vi kom lite mer än halvvägs i söndags när mamma var försenad då hon skulle hämta oss, och det gick väl ändå i skaplig tid. Däremot tänkte jag starta två timmar innan jag börjar, så att vi slipper stressa om lilleman vill ha lite paus.

Ser framemot torsdagskvällen, Let's Go med kollegorna. Det blir mat, bowling, discogolf och skytte. En liten parantes vore att jag är LIVRÄDD för allt som smäller och skjuter och till historien hör att när jag som nioåring fick prova på att skjuta nere på skytteklubben i Bunkeflostrand, så grät jag nästan efter första skottet så rädd jag blev. När jag berättade för mamma igårkväll om mina farhågor för torsdagen och varför visade hon på ett oerhört pedagogiskt stöd. Alltså skrattade så häftigt att tårarna sprutade. Tack mamma, jag älskar dig också.

En ordentlig omgång humor!

Vad mer kan jag säga än att Ullareds dokumentären är en fullkomlig fullträff! Då jag missade första avsnittet tog jag igen mig rejält idag. Jag har inte skrattat så hysteriskt sen jag såg HippHipp för första gången. "Morgan-på-lagret", vilken kille, en sån vardagshjälte. Mellan skrattanfallen fick jag tag på mor min över luren och har nu hennes välsignelse att gå loss på grabben. En man helt i min smak!

Ullareds dokumentären gjorde verkligen succé hemma i mitt vardagsrum och jag verkligen längtar tills nästa vecka, vem vet vad Morgan lurar på då?

Angående dagen idag så genomled jag den leendes, det gick hyffsat lungt till (allt är relativt eller hur). En dag i taget.

Klara, färdiga, gå!

Idag är första dagen på en sju veckors lång prövning. Sju veckor av envishet, tålamod och framförallt styrkan att hålla på sin rätt. Jag kommer inte ge efter, inte en millimeter, utan jag kommer visa upp ett moget, ansvarsfullt beteende och hela tiden arbeta med ögon i nacken.

Ingen ska få sätta sig på mig.

Idioter!

Jag stiger upp, förbereder mig en skål med gröt och slår på datorn. Klickar in mig på Skånetrafikens hemsida och ser vad;
KONTANTSTOPP PÅ ALLA BUSSLINJER I MALMÖ FRÅN OCH MED IDAG!

Och hur i hela fridens namn ska jag nu ta mig ut till mamma i Bunkeflostrand tio i nio en söndagsmorgon?
Ja inte med cykel för den står inte här, så jag fick vackert ringa mammsen och be henne hämta mig och Eddie här. Om jag är förbannad?
Det är milt sett att se på saken!

Om jag bara visste vem som gjort det (man har ju dock sina misstankar med tanke på att vi ändå bor i Malmö).
Vilket sätt att starta sin dag på, bli förbannad på snorungar som inte kan skilja på rätt och fel. Nu blir det istället kollektivbestraffning (lite tragikomiskt) och min mamma tvingas köra hit och tillbaka helt i onödan.

Jag kan, jag vill, jag ska!

Var ska jag börja?
Överlevde två dagar på jobb som jag hade förutspått skulle bli ganska kämpiga av diverse anledningar, men istället flöt allt på i godan ro.
Tack och lov för det, min toleransnivå har väl inte legat på max den sista tiden och då blir det som det blir. Nog för att man välsignats med en ängels tålamod, men när gränserna är så långt överskridna att man inte längre ens skymtar dom, då är det illa.

Sitter i väntan på min hemkörda mat och väntan är aldrig så lång som när man är hungrig, frågan min snart fem månader gamla valp som börjat tugga i sig min fleece filt i brist på näring.
Apropå inget, nu ser det snart ut som om Eddie bytt ut hela garnityret och uppgraderat sig till ÄNNU vassare bissingar.

Jag vill passa på att påpeka: nyss var jag ute med Eddie och gjorde ett "15-minuters pass" på gräsmattan utanför. Alltså ett pass med platsliggning, inkallning samt "sök" och även om det var barnsligt enkelt så fixade han det galant och det bästa av allt, han var SÅ MOTIVERAD!
Svansen gick i ett, han var på riktigt bushumör, men som den äkta terrier han är så visade han sin skarpa sida när det gällde!

Imorgon är det som sagt utställning på Malmö Mässan som gäller, Malmö Valp är det som ska utses. Eddie skulle varit med, men så ångrade jag mig i sista minuten. Lite häftigt med en såpass stor utställning till att börja med plus att det är inomhus och det blir kanske lite väl i mesta laget för herr hund.
Men mamma och jag ska dit som åskådare (förstås!), broren min ska agera valpvakt (hur nu det ska sluta?).

Feedback

Vad roligt med så mycket respons på mitt förra inlägg, det visar bara på hundmänniskor som om inte annat bryr sig djupt om sin bästa vän.
Men jag har bestämt mig för att inte fullfölja valpkursen då det inte känns tillräckligt motiverande och framförallt inte rätt mot Eddie som annars är en så framåt käck liten hund. Istället har jag sett mig om efter andra alternativ men det kommer kanske dröja innan jag kan börja då det mesta verkar vara i full gång eller redan avslutat.
Vintern är inte direkt högsäsong för valpkurser ..

Poetisk död åt opedagogiska hundinstruktörer

Tro det eller ej, men det finns faktiskt hundinstruktörer som inte är lämpliga att leda en valpkurs. (Frågar man dock själv, är dom hur jäkla pedagogiska som helst att det får en special lärare att verka inkompetent).

I vilket fall som helst, ikväll var måttet rågat. Under dessa veckor som gått har jag till 80 procent avskytt min intruktör men så har det kommit lite ljusglimtar som fått mig bita ihop och försöka tänka positivt.
Men efter ikväll finns där absolut inget mer för mig att hämta på just denne mans kurser. Så illa behandlad som jag blev ikväll är det längesedan jag blivit och jag kände mig om inte annat så nertryckt i skorna så jag nästintill kräktes på plats av skam.

Det börjar med att vi bara är halva styrkan för somliga krymper i regnet och därför hellre stannar hemma i stugvärmen än strider ute på fältet. Man kan tro, att eftersom vi är en hälft mindre, att vi som är där borde få mer hjälp men så var icke fallet.
Män har svårt att göra två saker samtidigt, särskilt äldre män (läs gubbar), vilket innebär att när han pratar med en av kursdeltagarna om hennes hunds matvanor, så missar han att en annan lyckas perfekt med ett moment som tidigare varit svårt för dom. Istället ber han dom ta om momentet, det lyckas av förklarliga skäl inte lika bra (det är valpar vi har att göra med, man ska vara glad att deras koncentrationsförmåga räcker till nosens ände) och då får man istället bakläxa för att man inte tränat tillräckligt.

Eddie var fullständigt av banan idag, han var inte med mig överhuvudtaget. Om jag lämnat han två timmar i bilen istället för att släpa runt med han på det blöta iskalla fältet tror jag inte det rört han ett dugg i ryggen faktiskt. I själva verket hade nog det gjort mer nytta än dagens misslyckade pass.
Eddie ville verkligen ingenting, varken; sitt, ligg, fot eller inkallning. Det enda han verkligen var bra på var att stanna kvar, för han frös fast i gräsmattan, ståendes och tittade sig omkring som att "är det inte slut snart?".

Min energi dalade kvickt och allt den förbannade hundinstruktören kunde klämma ur sig var att jag måste "få med mig honom mer, jaga igång honom lite".
Ursäkta mig, men tror du inte jag har försökt?
Eddie är inte dum, det gäller inte livet och korv är inte lika intressant som att stå och titta när han är på det humöret.

Eddie ville inte ens gå ut på gräsmattan, nej han stannade tvärt på parkeringen och vägrade gå. För att hinna ikapp gruppen som redan tågat ut på gräset och satt igång, bar jag honom över fältet för att inte missa något. Eddie vägrade förstås gå fot också, men det gör han nästan alltid när han ska göra det på kommando vilket resulterade i att jag fick bära bort han igen till övriga gruppen om jag ens skulle höra vad instruktören sa. Så höll jag på, fram och tillbaka. Emellanåt försökte jag locka och pocka på honom, men som sagt, Eddie är långt ifrån dum. Har han bestämt sig för en sak är han orubblig och jag vet när han är på det humöret han var idag är det bäst att bara bryta. (Så väl känner jag faktiskt min hund vid det här laget, även om instruktören tror annat, att det finns någon idiotisk på och av knapp som gör min hund mer på hugget).

Jag frågade faktiskt herr opedagogiska instruktör om han hade något konkret förslag på hur jag ska få min hund mer motiverad när han är så "låg". Han föreslog boll, men det förklarade jag att han tycker är okej första fem minuterna, sedan får det vara bra. Däremot, faller det honom ganska bra i smaken att få fightas med en trasa, eftersom han aldrig får lov att dra i kläder eller tyg annars.

Så jag försöke få igång han med min mössa viftandes framför nosen på honom, och det höll väl sisådär tio minuter, sen tackla han av igen och tittade på mig precis som om "är det inte dags att gå hem snart matte?".
I sådana stunder känner man sig ganska maktlös, så till slut när jag gett upp helt och hållet om en dräglig lektion, lyfte jag upp min hund demonstrativt under armen och stapla bort till bilen. Utan att säga hejdå eller nått liknande, jag har satt min fot för sista gången i den valpkursen vill jag lova. Vill jag bli oinspirerad och förnedrad kan jag ställa mig naken framför ankdammen i Pildammsparken. Nu letar jag istället någon nu kurs PÅ NÅGON ANNAN KLUBB!
Det spelar ingen roll att det kostar något extra, det är det säkerligen värt det med tanke på amatör-lydnads-wannabe-proffset a.k.a instruktörens attityd.

Tack och lov för min klippa i stormen, Anneli, som jag kan kräka av mig hos och i utbyte få tonvis med skratt när vi ondskefullt smider planer i hemlighet. Som hon själv uttryckte det;
Njae, du kan ska skriva nått lite mer poetiskt än "död åt opedagogiska hundinstruktörer".

Min tolkning blev; Poetisk död åt opedagogiska hundinstruktörer.

Jag ser iallafall framemot söndagens utställning, där jag hoppas på att få massvis med inspiration till varför jag skaffade hund från början. För att ha kul med min vovve!

Om hur dagen har varit, om att vara stark

Så sitter man äntligen uppkrupen med en rejäl tallrik mannagrynsgröt, en varm kopp Kivik's äpplejuice och kring mig finns massvis med levande ljus och bredvid, världens mysigaste sällskap; lille Eddie. Utanför härjar den skånska vintern och framför mig är det full action i Greay's anatomy, jag kan inte begära mycket mer av den perfekta onsdagskvällen.

Dagen har varit lugn, lite trauma på jobb bara, har svårt att hålla tårarna tillbaka när jag får beröm som jag vet kommer innerligt från hjärtat. Jag kan inte annat än säga att jag trivs riktigt bra med att jobba med så nära människor även om det kan bli lite väl mycket ibland.

Hann även en sväng ut till hästapållarna i blåsten idag, men lyckades inte åstadkomma alltför myckte stordåd med tanke på det "underbara" vädret. För övrigt så snöade det idag, alltså känns julen närmare nu än någonsin, längtar något så fruktansvärt efter första julen här i min egen lya.

Det är väl då märkligt

Så fort jag gör ansats till att stiga upp i någerlunda rimlig tid och har ställt klockan, så får jag en natt med vansinniga störningsmoment. Jag vaknar stup i kvarten (gärna klarvaken) och har märkliga mardrömmar eller drömmar som tvingar mig att fundera en stund efteråt.
Men de få dagar de händer att jag inte behöver ställa klockan, sover jag som en stock, utan underliga drömmar. Dessutom lyckas jag alltid vakna, icke utsövd, minst tio minuter innan klockan ringer. I värsta fall vaknar jag två timmar tidagare!

Summan av kardemumman, jag sover som bäst när jag inte har någon tid att passa, då låter mitt undermedvetna mig somna.

Nu ska jag hämta mamma, sen promenera en sväng med Eddie, göra ett par ärenden till förhoppningsvis; Myrorna, lagret i hamnen, Bauhaus, IKEA etc. Sen hämta upp Eddie mannen hos underbara Tina som lovat att passa honom för att promenera en sväng i bokskogen med Nina och Scoody.
Ikväll gör jag ett nytt försök att hälsa på Michelle.

Bråttom bråttom, varför alltid så bråttom?

By the way, glöm inte Malmö Valp på söndag 9:00 nere i hamnen vid Malmö Mässan. 80 kr plus 40 kr parkerings avgift. Över tusen valpar ska ställas ut (dock ej Eddie). Kom!

Hey yo

En sån dag, känns som om jag bloggat var tredje timme eller nått vilket jag säkert har, men så är det när man är sysslolös. Då vill man att hela världen ska veta det.

Var som sagt uppe en sväng hos Stina och fick mig en god kopp thé medan Eddie, min hjälte, tackade för sin tuggpinne genom att skita på Stinas ryamatta i vardagsrummet. Nej, jag har ingen styr på min lilla valp (jag bara inbillar mig det).
Eddie verkade lite orolig i magen så jag ställde för säkerhets skull in träffen hos Michelle. Istället fick det bli en hemmakväll som kantades av hemmagjord sushi, något jag aldrig provat förut men efter att ha sett Stina fixa lite blev jag inspirerad till att ordna lite åt mig själv. Riktigt smaskigt och ack så billigt jämfört med vad Nama nere på hörnan kostar.
Till efterrätt blev det Lindts chilli choklad som inte går av för hackor.

Nu på kvällningen när jag och Eddie tog oss en tur runt kvarteret träffade vi på en riktigt söt Bichon Havanais hane, Folke 1,5, som Eddie lekte jättefint med. De verkade komma bra överens så jag hoppas verkligen att vi stöter på dom igen.
På vägen in tränade jag lite inkallning med mannen som ibland är lite lomhörd och rusar på andra hållet när man kallar. Iallafall, idag höll han sig i skinnet och gjorde några riktigt bra inkall som gjorde mamma stolt långt in i själen. Även platsliggningen satt som en smäck i låset. Dock vet jag att det är bara tillfälligt, att den ena dagen är inte den andra lik och att jag ska inte ha för höga förväntningar, men det är kul när man får se resultat på virrpannan!

En fortsatt grå november dag

Idag är en exemplarisk dag för innesittarmys. Regnet strilar mot fönsterrutorna och man ser inte en skymt av solljuset någonstans, så man är ganska tacksam för att undvika utomhusaktiviteterna idag. Visserligen ska lille Eddie ut men till och med han protesterade högljutt när vi kom utanför porten så det fick bli en kort runda ner om rasthagen bara.

Ska strax över till Stina för lite mys sen vidare till Michelle ikväll för att ta igen lite.
Kanske blir det lite shopping också om det hinns med.

Shake that!

Vart tog helgen vägen?
Någon jobbade bort den så jag märkte inte ens att den passerade.
Iallafall, fick träffa sötnosarna i lördagskväll och säga hejdå till Hanna som flyttar till världens ände (Staffanstorp) nu i dagarna för att jobba som hästskötare. Good luck love!

Eddie, den lilla vandalen, gör framsteg så mammsen blir gråtfärdig. Numera går han klockrent i kopplet och tycker till och med att det ska bli kul att komma ut. Igårkväll fick han dessutom bekanta sig mer med sin blivande BFF, jack russell tiken Tilla. Från att varit en smula blyg var Eddie riktigt på och Tilla fick sig minsann en ordentlig match.
Idag blir det troligtvis en lång promis med nya grannen.

Nu ska jag sluta skriva och istället sätta fart på fläsket, mamma vill ha taxin framkörd i tid.