Lite för mycket för huvudet idag

• Jobb 7-12 (tungt, vem vet vad som händer till hösten, bör jag vara orolig?)
• Lunch hos mamma med kusiner och kusinbarn från Italien som jag inte sett på .. väldigt länge.
• 14:45-16:05 körskolan, när ska allt släppa? Vill att det ska komma naturligt.
• Cyklade in om Kajsa så jag fick titta på de nya hönsen, jättesöta.
• Hem och tvätta, störtkul i denna sepevärme.
• 18:30, Anneli hämtar förhoppningsvis mig för lite gymmande.
• Och som avslutning på dagen borde fröken Göransson störta in här efter nio-snåret ikväll för lite film.
• Dammsuga, när ska jag göra det?

Världen är inte rättvis

Men det är ju ingen nyhet, jag hoppas bara att detta tragiska öde ska föra med sig något gott, för någonstans måste detta vara meningen. Att vi ska vara ledsna och bedrövliga nu för att det sedan ska vända. Någon mening måste finnas.



Joyze gick som väntat inte igenom sista kontrollen och veterinären gav sitt utlåtande att det vore nog bäst för henne att vandra vidare. Tyvärr var inte ATG-klinikens egen ombudsman på Agria kontaktbar vilket i sin tur medförde att vi fick åka hem med henne igen tills pappersarbetes processen genomförts. Det kan låta grymt, men eftersom alla var inställda på att hon skulle bli kvar i boxen på ATG medan vi fortsatte hemåt, så kändes det lite lustigt att hon fick åka hem igen. Som Hanna själv sa, så kändes de fyra timmarna på kliniken som om de aldrig hade inträffat. Men nu får Hanna god tid att pyssla om sin lilla häst medan processen fortsätter och jag hoppas verkligen för allt i världen att det ska gå smidigt till. Det är inte utan tårar som jag skriver detta, för även om Joyze alltid varit en liten bitch i mina ögon, så är det Hannas ögonsten, hennes hjärta och Hanna är min bästa kompis. Det värker i min kropp att se henne så här ledsen men alla inblandade vet om att detta är slutet, allt annat vore bara fel. Ibland är ödet grymt, men det måste komma något bra ur detta tids nog, annars hade vi aldrig utsatts för denna enorma prövning. Framför allt inte Hanna, som har ett sinne så rent och med ett hjärta av guld, som kämpat för denna gråa häst sen första gången hon satt i sadeln på henne.

Sov du lilla videung än så är det vinter

En sådan dag, först får man det tragiska beskedet när man promenerar till affären imorse att en legend gått ur tiden. Ingen lever för evigt.
Dagen vänder dock sedan och påverkas inte så mycket av starten mer än att radion hedrar Michael Jacksons minne och jag får trevligt besök av mamma innan vi fortsätter ner till Friskis. Jag provar en ny maskin och får glänsa lite när jag dirigerar ett muskelberg som missbrukade maskinen bredvid och fick ett tacksamt leende tillbaka, som höjde temperaturen ytterliggare denna kanonsommar dag.

Ett kort stopp på Limhamns Fiskerökeri där det inhandlades lunch som sedan intogs i mitt kök tillsammans med en kopp kaffe innan färden fortsatte med mamma mot kyrkogården för att hälsa på morbror, till en märkesoutlet kring Midhem för att införskaffa ett par ordentliga gummistövlar (med halvskaft från Tretorn, som går alldeles utmärkt att rida i också).
Mamma bjöd sedan på lite mat hemma i Bunkeflo och vi planerade även besöket till Småland 23:e-28:e juli (ser framemot det som ett litet barn på julafton).

Jag har även tuggat i mig några godisbitar som jag tänkte göra mig av med i skogen i sällskap av Anneli och hennes Mussla (the dog) som borde dyka upp närsomhelst vilket för mig till slutsatsen; jag borde ta på mig träningskläderna!

Hej hopp i galopp!

Fick en glädjande nyhet häromdagen, en gammal ridkompis från KRF flyttar eventuellt in i grannhuset den 1:e augusti, så då får jag en promenixpolare alldeles i närheten!

Barfota utan strumpor och skor, ska jag vandra med dig

Lite myggbiten och en aning sliten, men det hör väl sommaren till?
Två underbara dagar har passerat och jag kan väl lika bra börja från början i onsdags efter jobb när jag spontant begav mig bort till Naffentorp för att uppdatera mig lite på hästfronten och träffa alla gamla godingar.
Säga vad man vill om Naffentorp, men det är det enda stall jag varit på under alla dessa år som jag känner mig välkommen oavsett väder och kläder. Får jag någonsin chansen att skaffa häst igen kommer den förmodligen stå på Naffentorp för stämningen är så underbart skön där.

Efter lite kramkalas och hästvisiterande blev jag bjuden på middag hemma hos Johanssons som planerade helkväll framför matchen och huxflux var jag också inkluderad, som är antifotbollsfan, men jag stannade förstås bara för det goda sällskapets skull.
Efter tre glas rosévin, en mastig tacobuffé och en ren utklassning från Sveriges sida styrde jag färden mot mamma där jag spenderade de få kvarvarande timmarna av natten innan jag steg upp i ottan för att arbeta vidare bland åldringarna.

Gårdagen var inte heller fy skam, efter jobbat färdigt stack jag med Hanna ner till Höllviken för lite proffesionell hoppträning under den underbara eftermiddagssolen. När jag vinkat av Hanna hemmavid efter nån timme på språng, blev jag ivägskuffad till nästa attraktion, vin/cider/cigge-kväll ute i Joakims trädgård (Joakim som jag inte träffat på år och dagar för övrigt). Blev ett mysigt avslut på en kanondag det med, trots att jag satt för länge och höll krampaktigt om mitt vattenglas innan jag än en gång stack hem till mamma för att snylta på en sovplats. (Enbart för att jag var för lat att cykla hela vägen till Limhamn för att cykla tillbaka till Bunkeflo halv sju morgonen därpå).

Står i valet i kvalet om jag ska fylla skattkistan med något med tanke på att jag inte ätit sen elva idag, men med min dåliga planering så har jag inget i kylen och det får väl bli en enkel omelett kanske. Jag ska ändå sätta sprätt på musklerna imorgon när jag är ledig med lite gym på morgonen och sen en tur i Bokskogen på kvällen.

After work

Det är fint väder och jag bor vid stranden, vad blir det då?
Kvällspromenad i sista solen ofcourse.

Ciao bello!

I helgens spår

Så var även denna arbetshelgen över och någon nämnde att det även var en högtid som passerat, men det har inte jag märkt nått av (mer än på lönespecifikationen då förstås nästa månad). Istället har jag jobbat som en iller, men hann även med ett socialt besök hos mormor i lördagskväll med god mat och trevligt sällskap. Det är alltid lika kul att träffa "min kusin" (egentligen är det mammas, men eftersom jag inte har någon rolig kusin själv brukar jag låna hennes tre) Therese. Tyvärr blir det inte alltför ofta eftersom hon är bosatt i Borås och egentligen skulle vi setts igen redan till helgen men eftersom jag behöver varenda klöver till mitt förbannade körkort så får jag stanna hemma. Istället träffas vi säkert till den 24:e juli då det är party party som gäller uppe i skogarna.

Dagens agenda ser ut som följande:
Börjat tvätta lite smått
Gymmet med mamma (jag har inte varit där sen dinosaurierna dog ut, shame on me)
Kanske shoppa lite mat på vägen hem (mitt kylskåp gapar tomt som traditionen sig bör i slutet av månaden)
Bjuda mamma på fika
Cykla till jobbet och dryga ut kontot
Dansa ner i sängen i vettig tid (kanske snegla på körkortsteorin om jag inte är helt slut)

A reminder

Jag har inte glömt bort bloggen, jag har bara verkligen inte haft tid att skriva. Antingen, så kommer man hem så sent om kvällarna efter jobbet att man ramlar direkt i säng (nästan med arbetskläderna på) eller så kommer man hem, virrar ett varv i lägenheten och SEN lägger sig. Oavsett vad så känns det inte som om jag får tillräckligt med sömn trots allt.

Onsdag 17.e juni:
Direkt efter jobbet cyklade jag i raketfart bort till Malmö ridklubb och hann se när Hanna tränade med "lilla" Liza, på så vis kunde jag också följa med henne efteråt till stallet och sedan vidare hemåt där Pierre fick agera matbud mitt i natten.

Torsdag 18.e juni:
Totalt kaos på jobbet då vi skulle fira midsommar med alla boende och anhöriga vid långbord. Mellan 10-15 satt jag inte ner en enda gång, men det blev en trevlig tillställning med fint väder. Efter jobbet plockade Stina upp mig så vi fick dricka en kopp thé hemma hos mig och snacka lite strunt medan Stinas Jack Russel "Tilla" for som en virvelvind genom lägenheten min. Framemot 18-tiden bröt vi upp och jag bytte från vårdbiträde till middagsgäst borta hos Kamilla innan jag äntligen fick följa med ut till Alex och hennes lilla bebis (som ännu är namnlös).
Ett charmigt litet stoföl, som först var väldigt blyg, men när man fick tag i henne var hon hur tillgiven och kelen som helst. Däremot har hon ärvt lite av sin mammas temperament och när hon inte vill mer, då vill hon verkligen inte mer.
Jag blev för övrigt alldeles tokkär i ett svart litet islandsföl som såg ut som en liten nallebjörn, och fick starka funderingar över om jag skulle kidnappa honom, men jag lät bli.

Fredag den 19.e juni:
Sov fram till halv tolv, städade hela lägenheten grundligt, lagade mat, duschat och ska snart sticka till jobbet.
Glad midsommar på er!

I'll be there for you, when the rain starts to poore

Det är väl märkligt, man kan må skit och verkligen ligga på botten, så dyker man upp på jobb och får en kram av rätt person och genast är man tillbaka på banan igen? Ibland är min arbetsplats som en terapisal, där man bara kan ta det lugnt och hitta tillbaka till sig själv.

Efter jobb på kvällen dök Tina, Hanna, Pierre, Nicole och Sara upp här hemma och det blev en kanonkväll framför TV:n, sen snackades till långt in på natten om alla gamla goa minnen vi har, det var faktiskt riktigt trevligt.

Nästa se "framemot punkter" i mitt liv är:

• Morgondagen då jag förhoppningsvis ska få träffa Stina igen, saknar alltid den tjejen, hon kan verkligen konsten att hålla humöret uppe.
• Lördageftermiddag/kväll, då jag hoppas jag kan få följa med Kamilla till Alex och hennes lilla bebis.
• Lördagen den 4:e juli när jag och mamma ska åka till Helsingborg för att se Eva Rydberg i årets uppsättning på Fredriksdalsteatern.
• Fredagen den 24:e juli, när Kjell-Åke fyller 60 och vi ska bege oss upp mot skogarna i Småland för att fira. Kvalitéts shopping och ett sjuhelsike till kalas väntar! Och kanske in en sväng om Ullared på vägen dit.

Monsterkänslor

Men herregud, vilken dagen-efter-ångest utan att gårkvällen ens innebar en droppe sprit!
Jag känner mig så satans kass, som en riktig klimakteriekärring, var fan kommer alla dessa känslorna ifrån?

Jag vill ha semester, jag vill ha tid att hinna träna ..

Arg som ett bi!

Jag är så arg på min mamma just nu så jag skulle kunna skicka tv:n ut genom balkongdörren om det inte vore för att den sitter fast på väggen. Och varför undrar ni? Jo för att hon är en jäkla kossa som ska veta allt och veta bäst! Jag kokar!!!

Lägenheten ser ut som skit, överallt ligger här smuts och katthår så jag snart spyr på eländet. Jag vill ha en passopp som kan komma hit och städa undan allt medan jag dricker Tequila Sunrise ute på balkongen. Eller ännu bättre, en boxboll jag kan ta ut all min ilska på.

Usch nej, det är bara jag som kan ta tag i detta, så medan katten äter upp resten av den sega kycklingen ska jag diska och sen krypa ner i sängen en liten stund. Dra täcket över huvudet-metoden är exemplarisk vid sådana här tillfällen .. sen vore ett besök på Hemmakväll helt fel faktiskt.

Den trötta satan gäspar

Tror ni jag är mer utvilad idag? Inte då!
Istället är jag helt slutkörd, eller som min lite smått galna kollega skulle sagt, min hjärna är kokt!

Det är måndag morgon och jag har inte varit ledig sedan onsdagen den 3:e juni, så mitt huvud är som sagt inte på plats.
Trots att jag avbokat saker igår på grund av ren utmattning, kunde jag inte låta bli att svänga in om Hanna en liten stund på kvällen efter jobb (gratis mat är svårslaget), dock kände jag mig alldeles slut och stack hem ganska tidigt.

Idag är det jobb som gäller (för ovanlighetens skull) och efteråt bär det av till nageltanten för att fila bort mina långa darlings. Det är inte lönt att jag sätter på några nya så här i sommartider för naglarna växer så det knakar och har jag inte ens råd med en liter mjölk känns det väldigt onödigt att lägga en mindre förmögenhet på fingertopparnas hårda skal.
Jag får bita i det sura äpplet och hålla ut till höstkanten när väder och vind tillåter sådan lyx igen.
Efter jag har varit hos madame nail funderar jag på att svänga in om gymmet (innan jag dunsar ner i soffställningen), men så är det kruxet med att där vimlar av folk vid den tiden, kommer jag orka det? Ibland önskar man faktiskt att 24/7 låg lite närmare, tänk vad praktiskt det hade varit.

Tröttare kan ingen vara

Jag har nyss vaknat efter 11 timmars ostörd sömn och jag känner mig som en zombie, klockan är kvart i sex och om en timme styr färden mot Skarven för ytterliggare en lång arbetsdag.
Det jobbigaste är att detta är första helgen utav tre totalt som det kommer bli på detta viset, frågan är om jag kommer orka ..

Igår, efter att ha slutat, stack jag till Hanna och hästarna för att hålla henne lite sällskap. Eftersom vädret blev så mycket bättre framemot eftermiddagen kändes det kanonskönt att vara ute. Dock stupade jag raka vägen i säng på kvällen när jag kom hem, kring sju.

Som sagt, idag är det jobb som gäller 7-12:30 och sedan 15-20, efteråt kommer Kajsa hit så vi får lite gemensam tid åt att tycka synd om varandra (det finns massor med anledningar att tycka synd om sig; att man har jobb som tvingar upp en tidigt om morgnarna, att man måste diska och städa, att man ska behöva ta sig till jobbet, att man inte har en privat butler som gör allt åt en osv i all oändlighet. Jag är galet godissugen vill jag lova.

Jag borde upp och röra på mig känner jag, annars finns risken att jag somnar sittandes i soffan.

En liten dagens, den bjuder jag på

Vill ha: Torra kläder
Måste: Läsa igenom körkortsteori
Låt: Rap Das Armas!
Bästa: Hemmakväll hos Hannsi <3
Sämsta: Jobba häcken av sig utan ett tack (!!)
Roligaste: Fick inbytt mormors gamla cykel mot en ny Monark och jag fattade det först efteråt
Saknad: Min lille katt Bullen

Tidsmässigt ser det ganska bra ut

• 06:25 - vaknar lite vimmelkantig och kan inte somna om, sätter mig och studerar lite teori.
• 07:50 - mamma hör av sig, gör mig redo för gymmet vid nio, stoppar i mig två stekta ägg och en halv kopp svart kaffe.
• 08:24 - passar på att dammsuga och städa lite innan mamma kommer.
• 09:25 - steppar upp på stepmaskinen och kör vårdslöst hårt mot kroppen min i 40 minuter, pulsen slog frivolter tillslut.
• 10:45 - fortsätter passet i samma takt, pressa till max innan pulsen landar under stretchningen.
• 10:55 - mamma och jag tar en snabbfika med fisk från rökeriet och en kopp kaffe, mumsigt värre.
• 11:40 - vi drar ut på uppdrag, att lämna in mormors punkterade cykel (tack lillebror!) så jag får något att cykla på i sommar (allt för att hålla ekonomin i schack).
• 12:43 - hemma igen och fixar en lätt lunch, stekt kassler med ost/tomat och lite bulgur blandat med kokta grönsaker vid sidan om.
• 13:32 - nannar kudden en timme, måste ladda om batterierna.
• 14:45 - dags att traska iväg till jobbet (inget mer bussåkande för min del).
• 21:05 - hoppas på att ha kommit hem från jobbet tills dess, kanske med lite snacks och sen plugga plugga plugga.

Who do you seek?

Först och främsat, grattis till Kamilla som blivit "mormor" idag åt Alex föl, en liten tös blev det. Kanske får jag möjligheten att hälsa på dom ikväll.
Nu är jag ledig fram tills imorgonkväll och undrar om jag skulle vila en blund efter jag avslutat laxen.
Jag är så barnsligt trött.

Du betyder inget längre.

Keep breathin

Äntligen har det slutat att regna, det regn som egentligen skulle dyka upp nu ikväll har sköljt över Malmöborna redan sedan tre tiden i eftermiddags. Kan man bli annat än matt?
Dock har det inte blivit några avancerade utomhusaktiviteter för min del mer än promenaden från körskolan till busshållsplatsen och det är inget att gnälla för.

Alltså blev kvällens ridtur inställd på grund av vädret men det tar vi igen senare, när tid och tillfälle ges. Försökte istället ragga upp Anneli för ett träningspass utan resultat och om jag ska vara helt ärlig, är det rätt bekvämt att sitta uppkrupen i soffan med en kopp thé i väntan på DHW. Precis så lagom ansträngande som jag klarar av just nu.

Fick ett sms tidigare idag av Kamilla, att Alex (hennes häst) när som helst ska föla nu då alla tecken tyder på det. Hon ska sova där ute i natt och frågan är om det blir någon middag imorgonkväll, men jag håller alla tummarna för att där ska ploppa ut en liten rackare redan idag/ikväll/i natt så middagen och ett obligatoriskt besök imorgonkväll kan bli av. Föl är precis lika underbara som bebisar (om inte underbarare enligt mig förstås) så just nu är det verkligen spänning på hög nivå som gäller. I mitt vilda sinne hoppas jag på en välskapt hingst men vi får se vad ödet vill.

Jag borde anordna en privat pluggkväll för mig .. kanske på torsdag eller på fredag, så man tragglar sig igenom mongoteorin, jag slumrar till bara tanken på det.

Snart kommer Linda hem också, yes!

När djävulen tittar fram

Jag kom hem för 45 minuter sedan, har duschat, pillat i mig lite cornflakes och funderar nu starkt på att återvända till bingen (snacka om att leva för sitt jobb). Katten är lite knäpp här hemma, nu tuggar hon på skärmen samtidigt som hon placerat sin ludna ända över min elräkning, jag tror hon pockar lite på min uppmärksamhet om jag ska vara ärlig.

Imorgon ska jag göra nått dumt, jag egentligen inte borde göra, men det bryr jag mig inte om för jag är busig. Vad det är säger jag självklart inte .. än.

Bäst just nu:

• Gymmet, där man får ta ut sig och känner sig riktigt slimmad efteråt (att verkligheten är en annan kan ju kvitta, känslan som spelar roll).
• Att katten är så mysig och sällskaplig (tvärtemot vad man väntar sig av en katt).
• Jag får jobba som en dåre denna månaden och det kommer klirra duktigt i juli.
• Smoooothiiiees i alla former och slag.

Där det inte finns ekonomi, råder det kaos

Från att varit ofrivilligt arbetslös till att förvandlas till en arbetsnarkoman i bara ett samtal. Jag trodde att juli-lönen skulle bli en knaper historia och jag fasade för existensminimum augusti ut, men som i ett trollslag vänder oturen till tur och det lutar åt att jag får jobba 203 timmar denna månaden istället för 150. Om jag lyckas genomföra det, kommer jag beundra mig själv för all framtid, lyckas jag inte så har jag iallafall haft ambitionerna att lyckas.

Men jag känner mig smått vimmelkantig, för morgonen och hela veckan totalt började inte så bra när jag än en gång påmindes om hur knapert jag har det och att mitt körkort bara glider allt längre bort i horisonten i takt med att min budget stramar upp sig. Tänk om man hade föräldrar som kunnat betala för en, men samtidigt, när jag väl klarar mitt körkort är det ytterliggare en merit till mitt personlighetsregister. För tillfället innehåller det;

• Jag har lyckats hålla 1,5 häst helt på egen hand, utan något som helst ekonomiskt eller mänskligt stöd från mina föräldrar (eller mamma bara, någon pappa har jag inte).
• Jag tog mig själv i kragen och skrev in mig 1,5 år på folkhögskola för att förbättra mina betyg, under tiden hade jag både häst och jobb så mycket det bara gick. Antingen fick man bittert cykla till stallet genom ur och skur eller tigga skjuts av övriga stallgänget så gott det gick, men jag klarade det, samtidigt som läxberget väntade på en hemma.
• Jag har betalat hem sedan jag var 18 år gammal vilket i sin tur resulterat i att jag ser inga problem i att betala hyran nu när jag väl (genom ett mirakel) fått tag i en alldeles egen lägenhet (hyres förstås, tills jag är mogen nog att gå i borgen för mig själv). En 2:a på Limhamns sjösida är inte helt fel, och alla inkomster står enbart jag själv för.
• Som 18-åring lyckades jag även hooka upp mig på ett äldreboende där jag är kvar än idag och jobbar mer än någonsin trots att nerskärningar och budgetproblem står för dörren. Jag känner mig inte det minsta orolig, jag har inte haft en fast tjänst på jag vet inte när men har ändå aldrig jobbat så mycket som jag gör nu .. plus att körkortet vilar över mig.

Jag vet att det kan bli något av detta, och jag ska fan försöka tills sista ordet är sagt.

Spåret av en lyckad lördagkväll

Godmorgon, en lite gråblaskig söndag morgon med måsarna skrikandes utanför balkongdörren. Jag är rätt nöjd.

• Dagen börjar med uppstigning,
  traditionell frukost, mamma fiskar upp mig vid nio-snåret för lite kvalitétstid.
• Efter att ha jobbat och för en gångs skull slitit (fick ett städryck) på jobbet
  pös jag hem till mamsen där det utlovats mat i utbyte mot att jag höll henne
  sällskap under Sverige - Danmark. Sverige saknar testestoron helt enkelt.
• Strax efter nio blev man kidnappd av "Rut" och Tina för att sätta kurs
  mot stadens vilda gator och Emilys lya där det bjöds på Sangria och hederliga
  Guitar Hero. Framåt natten smög sig kareokee drottningen fram i oss alla
  och vem kan motstå Joddla med Siv egentligen?
  
  
  Katten här hemma har levt riktigt röjarliv hela natten så om jag vore riktigt klar i knoppen hade jag insett att här behöver dammsugas lite, men med tanke på att tvättmaskinerna surrar nere i tvättstugan och snart ber om uppmärksamhet, vet jag inte om jag orkar ägna dammsugaren lite av min dyrbara tid.
  
  Vad jag egentligen borde göra faktiskt är kolla bussbiljetterna till Borås, resan till hundutställningarna närmar sig för var dag som går och ju tidigare man bokar desto mindre pix behöver man hosta upp för kalaset.

Från igår

Igår var det jobb 7-13, hem om för dusch/göra vid sig och sedan vidare till körskolan för dryg utbildning. Kvällen avrundades hos mor med mat och mys för en övergång till ett studentfirande lite senare. Träffade massa gamla stallkompisar och snacka om att man saknat dom! Mina gulliga extramammor och deras anhöriga, hade jag varit miljonär hade jag lätt införskaffat en häst och ställt den på Naffentorp bara för sällskapets skull, för där trivs jag som fisken i vattnet. Nåja, vi får se, i huvudsak gäller det att hunden ska ha det bra när han kommer och att jag klarar det förbannade körkortet.

Lost and found

Fem timmars arbetspass.

En timme på gymmet.

Fem timmars arbetspass.

Soffläge med film och katten.

Phuu ..

Helt slut i armarna just nu, det blev bara en kortis på gymmet men jag lyckades ändå pusha ordentligt för armarna. In en kvick sväng på Malmborgs och bulla upp lite inför ikväll och nu hoppas jag Hannabanana ringer snart så vi kan ta en mjukglass ute i gräset innan jag måste hem och valsa med dammsugaren lite.

Mysmorgon

Efter att kurerat mig med alla slags värktabletter och olika sorters théer, följde jag med Nina ut till stallet igårkväll. Först kände jag mig inte riktigt hundra men som i ett trollslag började jag må bättre ju mer tid jag spenderade bland djuren. Konstigt, att det alltid är dom som ska få en på bättringsvägar när inget annat hjälper. Fast jag tog det lungt, satt mest och tittade på, men det var lika kul för det.

Jag fick träffa Ninas nya hjärtevän, lilla Bella, en liten blandras fröken med mjuk päls och stora öron som följde med till Jannike där Nina skulle hoppa Jannikes häst.
När jag kom hem senare degade jag ner mig i soffan med det dåliga samvetet över att inte ha tränat på länge, men det ska jag plåstra om idag istället. Ska när som helst bege mig ner till gymmet med Sundinskan och ikväll kommer äntligen Malin hit, Galants gamla medryttare som jag saknat. Det är lite synd, när hästen försvann tappade man kontakten med många, men det får jag allt bättra på sen när jag har körkortet i min hand och är mer flexiblare.

Mot gymmet!

Ps. Lilla Bella spenderade morgonen här idag medan Nina var på jobbet och hon var alldeles bedårande söt! När jag la mig i sängen för att vila kom hon upp och pussades, och jag kunde inte hjälpa det men gud vad jag längtar tills jag får mitt eget lilla pyre.
Ciao!

Meltdown

Varför kan jag inte bara bli av med den här idiotiska förkylningen?
Varför ska jag behöva traska runt här hemma i samma cirklar för att bli frisk?
Jag mår pekka just nu och då känns det ändå lite bättre än vad det gjorde imorse. För första gången på 4 år har jag ringt och sjukat mig till jobbet men när febern trycker på och huvudet känns tungt som bly orkar inte kroppen mer. Jag borde egentligen vänta helt och hållet tills jag blir bättre men rastlös som jag är har jag svårt att hålla mig borta från jobbet. Jag behöver den sociala biten också dessutom.

Nu ligger den lilla fröken här bredvid mig i soffan och gör sig till, hon tycker säkert jag är stört tråkig som sitter här och skriver istället för att kila på hennes mage eller nått.
Jag ska återgå till sängen nu och ge förkylningen ett sista försök att bli bortsövd.
Det tråkigaste av allt är att jag kom igång med träningen så smått och sen kommer denna börda som en blixt från en klar himmel. Är det inte meningen att jag ska försöka hålla mig in shape kanske?
Nähe, jag kanske ska dö otränad istället då ..

Välkommen svartsvans

Så har hon äntligen flyttat in, min tillfälliga inneboende och partner in crime, lilla Scully. En sexårig svart/vit hona (huskatt) som spenderade första timmen under sängen för att sedan infinna sig i ett bekvämare tillstånd under mitt överkast. När jag kom hem igen efter jobb mötte hon mig i dörren och tillät sig till och med gosa lite i soffan. Nu sitter hon ute på balkongen i kvällssolen och retar sig på de nyfikna fåglarna som är så nära men ändå så långt bort. Jag ska passa henne i närmare två och en halv månad medan min kollega Hanna (alltså inte Hannsipannsi) är bortrest på långfärd

Jag ska strax packa ihop mig in i sovrummet och vi får se om den lilla prinsessan behagar att följa efter eller om hon hellre vågar utforska lägenheten på egen hand.