Min plan var att jag skulle dyka upp nere på Ribban fältet idag för att supporta ponnybarnen som tävlar där nu, men väder och vind tycks ha en annan idé om läget. Jag lovar, det räcker med att jag går 500 meter från huset så kommer himlen öppna sig och det kommer inte sluta regna förrän jag går in igen, just my luck kallas det. Men oroa er inte små barn, jag är med er i tanken över alla hinder och ner i varje gräsmatta!
En annan anmärkningsvärd grej är att jag, Linnéa "annars en van soffpotatis och hemmamus" Rosenquist, tagit tag i mitt liv och lagt upp ribban jäkligt högt. Japp, efter tio år hemma i Sverige har jag bestämt mig för att hoppa på Annas crazy idé om att dra till Turkiet i höst, närmare bestämt i oktober.
Jag känner det är på tiden att jag gör nått, annars kommer det fan börja växa mossa på min unga kropp och samtidigt som det är dålig timing med tanke på Herr Valp som troligtvis ska infinna sig tills dess, så måste jag passa på. Det är inte varje dag man erbjuds både privat guide och gratis boende i ett främmande land.
Men jag avvaktar förstås, allt kan hända och luften är fri. Om bara puppylove är rumsren så ska nog inte mamma vara sen att övertala och ta hand om det lilla pyret, så väl känner jag faktiskt mor min.
Nu ska jag avsluta min kopp kaffé till tonerna av Mr Az innan jag gör ett nytt försök att krypa ner i bädden. Måste ladda batterierna eftersom jag för ovanlighetens skull ska jobba i eftermiddag.
(Nionde och sista dagen i rad, imorgon är det vovveuställning i Hässleholm som gäller, nästa vecka däremot vill jag inte vara mig själv då arbetstiden slutar på strax över 51 timmar. Och vi har normalt en arbetsvecka på 37 timmar .. Utarbetad? Nej då.)
Jag är så kär i denna grabben, ni anar inte. <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar