Bloggbyte

Man loggar in i godan ro här på morgonen och vips - allt är förändrat! Hittar varken hit eller dit, allt ser skumt ut. Byter blogg till

Som en skållad råtta på språng

Det är verkligen tema-känslan för dagen, hela tiden steget före i tanken och idag gick det faktiskt bra. Jag hann med allt som planerat utan att bli helt förstörd. Tog gymmet direkt efter jobb och hann med en hyffsat lång morgonpromenad med de två små lurviga på morgonkvisten innan jobb.

Trimmade Rödluvan lite i ett överhettat ridhus idag, räckte med 40 minuter så vart vi båda plaskvåta men ack vilket nytta passet gjorde. Gårdagens uteritt hade nog satt sina spår för hon kändes lyhörd, lösgjord och kvick i bakbenen redan från början - härlig känsla när man får den känslan omedelbart man sätter sig i sadeln. Tog sedan in hästarna och fodrade dom innan jag cyklade hem, har denna månad lyckats med bedriften att ta in-och ut hästarna 15 gånger mer än de två gånger som är obligatoriska, här ligger vi inte på latsidan direkt.

Nu är det TV-mys framför Svenska Miljonärer med vovvarna sidan om som gäller, ska erkänna att John Blund är och knackar på men han får vackert vänta en halv timme till.

Helgen som gått

Det verkar som om det uppskattas när jag skriver om Spikens komiska bravader så här kommer dagens mindre lyckade påhitt av min finurliga hund. Spike har ju sedan tidigare en förkärlek till ulliga ludna saker, men det är ingen nyhet. Så imorse när han gnydde strax efter klockan sex knep jag envist ihop ögonen och bad han sluta. Totalt obekymrade fortsatte Spike gny, så med en viss möda släpade jag ner honom och släppte ut han. Det blev en kiss och ett par ärevarv runt huset innan han insåg att inte ens katterna stigit upp och han återvände upp till ovanvåningen och sängen. Klockan sju var det dags igen; som en uttråkad fem-åring börjde Spike vanka av och an genom rummet med tunga tassar och flåsandes som skulle kunna väcka döda. Pedagogiskt och tålmodigt (my ass, jag var trött som fasiken) röt jag åt han att sluta, vände på mig och somnade om. Vaknade tvärt bara en kort stund senare av något eller någon som bakom min rygg slets i stycken. Spike hade tagit tillfället i akt och "fångat" Elisabeth ulltovade ängel som enligt Spike, när han senare försökte förklara vad som hänt, stått uppe på bokhyllan och retat gallfeber på Spike. Som den handlingskraftige valp Spike är slet han ner eländet och började massakern med att slita ängeln i stycken. Ull, stoppning och gud vet allt låg spritt över sovrumsmattan och Spike frustade förnöjt över sitt maskulina verk tills han såg mattes svarta blick och blev genast lika liten som en femöring i hörnet av rummet. Om blickar kunde döda skulle Spike blivit korsfäst illa kvickt men när Elisabeth bara skrattade bort det med att "det var ju tur att det inte var någon katt" så kunde jag inte låta bli att le åt Spikes makalösa upptåg.

Annars har helgen varit fylld med otroligt god mat, långpromenader i skogen, bad i uppvärmd tunna och bara massa mys som det ska vara när man är borta. Man blir alltid så väl omhändertagen och känner sig välkommen hos mammas kusiner att det är riktigt vemodigt att åka därifrån. Imorse firades också min lilla mamma som fyller år på bästa manér med smarrig tårta. Nästa gång får Eddie också följa med som fått spendera helgen hos mormor eftersom där var en löptik i huset. Vad som förvånade mig mest var Spikes sätt att hyffsat lätt anpassa sig till flocken med tre flattetikar, som regerade med järnhand. Inte alls dumt för en liten uppnosig valphane som behöver veta sin plats. Tycker det är helt okej att låta tikar uppfostra Spike så länge de är som Elisabeths hundar - rättvisa och konsekventa och inte som andra tikar kan vara - uppkäftiga bitchar som far på allt och alla utan direkta anledningar. Helgen har iallafall varit hur underbar som helst och jag längtar redan till nästa gång vi ska åka dit, skogen är mitt kall!

Spike och jag på lördagskvällen ute i skogen

Tiden går

En matta för 1500 - död! Avrättad i 40 graders värme, syntettvätt inte så begåvat. Vila i frid älskade hallmatta, Spike kommer sakna dig om du inte återhämtar dig ute på balkongen inatt.
Eddie har tagit in på pensionat hos mormor, det blir lite mycket för hans lilla huvud med både löptikar och skogsluft i samma veva. Spike och jag ska däremot gå på älgjakt, efter vi gjort Ullaredet osäkert. Grattis till alla syskonen - idag blir Harry Potter-knoddarna nio månader.


Det började ju så bra, vad man då inte visste ..



.. var att han egentligen var en ulv i fårakläder - redo att skrämma Kallekanin på flykten!

Håll tummar och tassar

Nu är Lilla My parad med Eddie, går allt som det ska blir det valpar i juni, men bägge två är "gröna" och gud vet allt som kan hända - det vore bara så himla kul om det blev något. Dessa dagarna med Lilla My och hennes ägare Meta med Dogmobilen (hennes eget smeknamn på sin bil, extremt passande med tanke på att den rymmer fem hundar) har varit toppen! Har fått tips, råd och massa inspiration till träning och så har vi avverkat ett par liter kafffe uppblandat med annat hundsnack. Blir det valpar kommer jag absolut åka till Stockholm för att hälsa på, tror jag gör det ändå för Meta är definitivt en människa jag vill fortsätta hålla kontakten med - så positiv, kunnig och rolig.

Bild på Lilla My när hon är hos mor sin och praktiserar.

Pippi Långstrump

Ridning är timing, känsla o ödmjukhet - inte stålben. En häst kan känna en fluga på kroppen men en ryttare kan inte bära en 600 kilos häst. (Undantaget är förstås Pippi Långstrump).

Hjälmdilemma

Vet inte hur det kommer sig, men märkte när jag red idag hur mycket min hjälm bara glider hela tiden, vips är det mörkt som i natten och man ser inte ett smack. Det är dags att införskaffa en ny - snygg men inte för prålig (har ingen lust att se ut som plåtniklas på upptäcksfärd). Har alltid varit svag för sammetshjälmar (förr var det status på ridskolan nämligen) men har även insett att luftkonditioneringen är lika med noll och jag som svettas som en gris kräver fritt drag. Inte nog med att jag svettas under hjälmen (den luktar inte hallon om vi säger så) jag ser även ut som "hej-herr-kantarell" i 90 procent av dagens utbud av hjälmar. Det är en tuff värld i hjälmdjungeln men en ny hjälm ligger i toppen på önskelistan inför FHS-12.

Helgens bravader - träning och tävling

Helgen har som alltid gått i rasande fart, men när man har semester känns inte måndagsångesten lika påtaglig.
I helgen har det varit mycket hund och häst, det började med lördagen och stallet gånger två. Först utsläpp och sedan tillbaka igen för att rida lektion. Bitarna har verkligen börjat falla på plats - utan hjälptyglar i form av thiedermantygel gick Chili som en klocka. Kan inte fatta att jag för ett år sedan satt upp på henne och knappt hittade styrningen med ens ett pelham och idag har vi påbörjat skolor på endast ett tränsbett. Hennes galopp har utvecklats något enormt från att ha galopperat på stället till att faktiskt täcka mark samt vinkla bakbenen, inte illa för en dam som de senaste åren stelt och styvt protesterat sig fram. Sedan jag började rida för Marie i februari i år märker jag enorm skillnad på min ridning - Marie är expert på att förmedla en känsla och kommer med konkreta förslag med övningar som jag själv känner ger resultat. Jag tycker hon är helt fantastisk och känner verkligen att jag har hittat rätt. Mot slutet av lördagens lektion fick jag glädjetårar i ögonen och log superdupermega fånigt medan Marie hon bara skrattade - hjälp vilken fin häst jag har.

På kvällen blev det bio - Hunger Games - med tre tjejkompisar. En bra film, lagom mycket våld, lagom mycket spänning av vad jag mäktar med. Absolut en film som är sevärd på bio.
Det blev rätt sent och en ännu tidigare morgon därefter väntade. Satt till häst redan innan nio för att hoppa lite tillsammans med Hanna. Fick till ett par bra språng, när piloten koncentrerar sig är hästen på hugget. Provade att rida på vanligt bett istället för hackamore som jag gjort tidigare i hoppningen (därför jag känner att hon "krullar" ihop sig för mycket). Chili blev stormförtjust i sin nyvunna frihet och kycklingen i mig skrek "stopp, stanna hästen!!" men Hanna var på mig om att fortsätta hålla om men höll med om att det till nästa gång vore klokt med en martingal. Chili var som sagt på hugget och inte det minsta tveksam utan dundrade förnöjt fram.

Efter stallet var det snabba ryck, halv elva styrde vi kosan mot Lund och dagens rallylydnadstävling. Eddie och jag gjorde debut medan de andra invanda i gänget lugnade våra nerver och hjälpte till. Sex ynka poäng från att bli godkända tar vi nya tag. Eddie är inte den mest förigaste eller lättmotiverade hunden och jag får absolut inget gratis (han är inte terrier för inte) därför är jag nöjd med dagens runda trots vissa tapp. Givetvis var det gassande sol och gräset var förstås inte klippt vilket inte är till en fördel när man har en hund vars ben är kortare än en äppleskrutt.
Påhejad av Eddies blivande svärmor fick jag blodad tand och ser framemot fler tävlingar.
När den långa dagen äntligen gick mot sitt slut, körde vi tillbaka till Limhamn och Eddie fick äntligen träffa sin tjej, som han även ska träffa idag för säkerhets skull. Jag håller tummarna för att det blir valpar, tror allt att det kan bli en bra kombination. Oavsett är jag glad över att ha träffat Meta, Lilla Mys ägare, en störtskön person med öga för hundar och hundsport. Med enorm kunskap och stort kontaktnät hoppas jag vi ses fler gånger än bara under kärleksmötena (synd bara Stockholm ligger så förbaskat långt ifrån Malmö).
Senare under kvällen kom Hanna och vi såg Ponnyakuten tillsammans och planerade våra intåg i programmet, mitt problem är att Chili har öronen bakåt när man kommer i stallgången, ett livsavgörande problem Tobbe med all säkerhet kan få bukt med.

Nä, nu har jag babblat färdigt, dags att rasta hundarna och sedan bege sig mot stallet och hästarna.

Dagens lektion

Var den bästa någonsin - nu känner jag att vi är på väg!

Äntligen

Fick till en bra start på ledigheten och har ännu inte märkt av fredagen-den-13:e-klichéen när jag hunnit städa av hela lägenheten (med allt vad det innebär) samt tagit tag i ett sex månaders långt dåligt samvete; Eddies päls. Trimmade ner han helt och hållet nu för att den ska hålla någon månad och har sedan försökt bada av resterande lös päls eftersom han fäller kopiöst efter trimning. Spike fick också sig en omgång med borsten och saxen, vet inte riktigt hur jag ska få till hans "frisyr" men glad amatör som jag är försöker jag.
Efteråt åkte jag iväg och spårade, Spike vet fortfarande inte riktigt vad jag kräver och jag ska leta rätt på en nybörjarkurs i spår, kanske över en helg bara? Vore ett kul sätt att aktivera han på. Jag som trodde jag skulle ha råd att gå till frisören denna månaden - ha det kan jag fetglömma! Men djuren går alltid först, håret kan man fästa med en gummisnodd i värsta fall.

Godmorgon

Note too myself; glöm inte smöret framme på diskbänken o brödet ska inte vara i kylen, efter jag gått i sömnen i natt.

Älskade häst

Lyckan är att komma först ut till stallet tidigt en morgon och se sin häst förnöjt tuggandes på en tuss hö. När jag tömkörde henne tidigare såg jag verkligen skillnaden på ett vis som jag inte sett innan. Hon har gjort en solklar utveckling från att vara mager och osmusklad till att ha blivit fin i "hullet" och nu börjat forma muskler på rätta ställena, men det har tagit sin tid och än har vi kvar att kämpa. Men när resultatet börjar synas känns allt slit värt, jag är glad varje dag min häst får lov att fortsätta vara frisk och njuta av livet. I år blir hon 17 år och vem vet vad hon gjort innan hon hamnade hos mig. Förra ägaren älskade henne högt men annat kom i vägen och Chili blev lidande. Mager och uttråkad, hon rymde till och med ur vinterhagen för även om hon börjar bli till åren vill hon aktiveras om så bara med långa uteritter.

Att våga

Kommer till stallet imorse, lite smått irriterad i allmänhet. Sätter fram hinder med Hanna tänker tanken på om det är en så klok idé. Hämtar Chili i hagen och det dåliga humöret är som bortblåst. Fick låna Hannas fina hoppsadel, stor skillnad på att hoppa i jämfört med min dressyrsadel. Red fram över sex studs med tre meter emellan, försökte hitta känsla och rytm för att jaga iväg rädslan av vad som kan gå fel. Slappna av - hålla om - blicken - överlivet - lätt i handen - galopp genom svängen och såvidare. Till sist sa Hanna åt mig att inte tänka så mycket, jag förbereder mig på det värsta, försöker hitta till distanser och krångla till det istället för att bara göra det. Chili vill gärna bli framtung men på sista räcket, ett enkel hinder över diagonalen utan markbom, gjorde jag exakt som Hanna sagt. Oroar mig alltid som mest för enkelhinderna, särskilt om jag inte får hjälp av en bom innan för att hitta avsprångspunkten. Höll om och höll blicken fast, Chili fick till ett ordentligt språng, runt och fint med bra avstamp och jag kände hur jag lätt kunde följa med. När sista hoven landat på andra sidan steg tårarna i ögonen. Jag har blivit fruktansvärt blödig men känslan av att klara det, på första försöket utan en massa klydd var obeskrivlig. Hindret låg på ynka 50 cm, men för mig är det ett berg. Som Hanna tillade - se det som ett upphöjt galoppsprång och det ska jag fortsätta göra. Målet är att rida en bana på 50 cm som vi avslutade med förra året och få tillbaka självförtroendet jag hade då.

Högtflygande planer

Fick nyss höra på de lokala nyheterna i Malmö att Torups slott ute vid Bokskogen strax står tomt då nuvarande bostadsgäster flyttar ut bra mycket tidigare än planerat. Slottet ska inte gå till någon kulturell eller kommunal verksamhet sägs det men det letar flitigt efter nya privata gäster. Tänkte anmäla mig, Spike, Eddie och Chili som frivilliga då jag tror vi hade varit utmärkta representanter för slottet. Kommunen hade dessutom inte behövt stå för gräsklippningen för det hade jag låtit Chili göra och Spike hade fått valla runt gäss, änder och andra fåglar bäst han ville. Eddie hade varit en lord av äkta manér. Ska maila Malmö Stad under dagen med mina kommande planer, tydligen står det tomt redan från och med maj, men jag har ju inte så mycket att packa ner.

Härlig känsla

Känner mig på topp!

På jobb

Ska strax bege mig hemåt, ett av denna helgens maratonpass är strax slut. Längtar ofantligt efter mina ludentottar och känner mig lite vemodig för att jag missade påskmiddagen hos mamma med familjen och kusinerna. Visst att det klirrar lite extra i kassan efter en storhelg, men ibland undrar man faktiskt om det är värt det - i år får jag in BÅDE jul OCH nyår på mitt schema - ingen hit.

Drömde så märkligt inatt, halv två vaknade jag tvärt av den otäcka känslan att någon förföljde mig. Mina bröder, jag och en kusin till min mamma var tillfångatagna av muslimer och satte till att studera koranen under sträng uppsikt ute på Klagshamns skolan. Jag lyckades med min äldre lillebror fly efter en lång otäck flykt - vart vi än vände oss befann sig fienden omkring oss och tanken på att ha lämnat någon vi älskade bakom oss utan vetskapen om hur det skulle gå får dom, hur vi skulle ta oss tillbaka för att rädda dom - höll mig vaken till strax efter tre. Det var absolut en av de värsta mardrömmarna jag någonsin drömt, lycklig över att ha tagit mig därifrån men ändå ständigt jagad.

Så jäkla stolt

Förlåt, men det är min blogg, så jag måste bara få dela med mig av min storhet. Det tog alltså 40 minuter att ta mig från sängen, i joggingkläderna och ut på rundan efter att klockan ringt 04:20. Kroppen var så sjukt seg och jag kom på cirkus 70 anledningar till varför jag skulle återvända till sängens ljuvliga värme igen. Men skam den som ger sig, ut kom jag och det var riktigt skönt! Sprang lite mer än 5 kilometer, de sista 200 meterna spurtade jag till denna låten, Dansa Pausa, helt suveränt!

Frukosten är intagen (Kalles Randiga - äckligaste jag smakat i hela mitt liv!), ska strax ut med de lurviga och sedan cykla till stallet. Ledig idag och ska spendera dagen med mammas kusiner, ikväll blir det middag hos mormor. Idag blir en bra dag.

I ett

Ännu en dag med fullt ös. Påskkaffe på jobb, pyntat o haft mig (mamma, du skulle varit stolt), gymmat med mycket fokus på motstånd, gått en timme i Bokskogen med Kajsa o hundarna, fixat i stallet o tagit in hästarna samt varit hos mormor o ätit med släkten nu på kvällen. Ett glas vitt o jag är helt däckad, imorgon är en ny "ledig" dag, ska nog se till att hitta på aktiviteter då också.

Det är en dag imorgon också

Sitter i soffan och försöker varva ner, dagen har verkligen gått i ett sedan klockan ringde 4:20 imorse. Joggat, jobbat, rastat hundar och häst, fixat och donat samt massa annat tjaffs. Nu går hjärnan på reservbatterier och jag känner hur kroppen skriker efter sängen (med rena nya sängkläder, lyx!). Imorgon kommer mammas släkt från uppåt landet på besök hos oss, blir till att fira lite påsk med dom innan jag går på min jobbhelg lördag-måndag, 27 timmar. Jippie! (Not!)

Man är ju ingen Pamela Anderson

Men ändå kan jag inte låta bli att längta till sommaren och VÄRME! (Även om den svenska sommaren inte brukar vara ett praktexemplar så solsken och plusgrader rakt igenom, but still). Kikade in på Lindex och hittade en del plagg som tilltalade mig.


Denna överdelen fastnade jag för, spännande färger och mönster men ändå inte för skrikig. Priset är 179 kr, inte för överdådigt alltså.


Denna underdelen med hög midja, för 149 kr. Jag gillar när bikiniunderdelarna har lite högre midja eftersom jag som sagt inte är någon Pamela Anderson med magrutor utan snarare en mätt och glad skåning. Svart funkar alltid, jag gillar också när underdelarna är i en och samma färg utan mönster, lättare att matcha med olika överdelar.

Längtar grymt till Falsterboveckan när jag är "ledig" (från mitt vanliga jobb åtminstone), ska spendera varenda lediga soltimme nere på Falsterbostrand minsann!

På en pytteliten bostadsyta

Lat söndag

Har haft en alldeles förträfflig söndag med inte alltför besvärliga aktiviteter. Kajsa var söt och hämtade mig och hundarna i förmiddags för en tur i skogen med hemmagjord soppa till lunch. Inte sett henne sen hennes resa till USA så vi hade en del att ta igen innan jag kom hem och slumrade på soffan en timme (eller två?. Har slagit mig ner i soffan med ett lyckat resultat av mitt första försök till att göra piroger med en maskin tvätt kvar i tvättstugan. Gossip Girl i väntan på Ponnyakuten, det blir inte mycket bättre än så här.

Hästsaker

Sitter och funderar lite över hästsaker, oftast för att det är så sablars dyra och man undrar om kvalitén verkligen matchar prislappen - det varierar verkligen. Schabrak är en användbar attiralj man kan matcha och mixa med i oändlighet, vore jag miljonär skulle även jag fastna i schabrakträsket och omge mig av stiliga exklusiva schabrak, men nu får jag istället lägga krutet på få inköp med mycket tanke bakom.



Jag är svag för Schockemöhle-schabraken även om jag inte riktigt kan uttala mig om kvalitén (ser gärna att det håller mer än en tvätt då jag är allergisk mot alltför håriga schabrak utan tvättar gärna flitigt) och har fastnat för "latte-färgen" med enkel passpoal. Färggranna kantband med hiskeligt många passpoaler är verkligen inget för mig, stilrent och smakfullt är mer min melodi. Hoppas ridningen kan överglänsa utrustningen och inte tvärtom. Priset på detta schabrak är inte orimligt,349 kr, och bilden är lånad av Cheval Ridsport.



Har alltid haft ett gott öga till Eskadrons produkter, både vad det gäller täcken, skydd och schabrak (när jag blir rik ska Chili få ett set med bruna flexisoftskydd - tycker de är asläckra). Lite överpris på somliga produkter enligt mig men i samma veva skiner kvalitén igenom. Ovanstående schabrak har jag förälskat mig i och skulle kunna tänka mig det i fler diskreta färger. Även deras tunnare, smårutiga schabrak är kanon, lätta att tvätta med bra passform. Om där blir någon semesterkassa i år kommer antagligen den spenderas på ett eller två sådana schabrak nere på Falsterbo i år (inträde behöver jag åtminstone inte oroa mig för, det är klappat och klart för hela veckan).



Equiline tillhör också favoriterna, bra kvalité, dock tar det tvärstopp i kassan då jag inte i mina vildaste drömmar skulle kunna betala så mycket för ett endaste schabrak (än en gång, vore jag miljonär skulle jag inte tveka en sekund förstås). På Cheval Ridsports hemsida startar prislappen för detta schabrak på 529 kr och stiger sedan beroende på val av kantband och passpoal. Att folk designar egna schabrak i all ära, men min ekonomi tillåter definitivt inga dyra utsvävningar och i ärlighetens namn, är det inte lite till att kasta pengar i sjön?
Dock skulle jag lätt kunna tänka mig ett exemplar av ovanstående schabrak i ljus eller mörkgrått med silverpasspoal.

När det kommer till träns sedan är jag lite av en nörd. Jag har höga ambitioner och därför slutar det med att jag fortfarande skumpar omkring med ett svart ihop-plock av tränsdelar. Jag är noggrann med att försöka smörja mina läderprodukter varje dag och om jag lyckas i sommar är planen att införskaffa ett av nedanstående träns från BR.



Detta träns hittade jag på Tophorse hemsida, ryktet säger att de planerar att komma till Falsterbo därför är min tanke att köpa ett där istället för att beställa då jag precis som många andra är kräsen med kvalitén, som gärna klämmer och känner på lädret innan jag bestämmer mig. Ser gärna att Chili får ett brunt träns till sin fuxfärg (fast jag har svart sadel) då jag inbillar mig att det ska se lite "mjukare" än det svarta träns hon har idag. Ett måste på träns, oavsett färg, pris eller kvalité är inåtvändaspännen för bettet. Jag blir så besviken när jag hittat det "perfekta tränset" och ser att det är vanliga spännen för bettet, det är det absolut fulaste som finns! Den detaljen gör verkligen så mycket i mina ögon. Till nosgrimman ser jag gärna att den är bred med fodring i samma färg eller möjligtvis mörkare än tränset (inte vit, blir så svår att hålla rent) plus bakåtknäppning. Pannbandet är inte så relevant, bling är snyggt men inget måste, det får bara inte ta för mycket fokus eller plats. Äkta Swarovskipannband är helt klart snyggast, när det kommer till att pynta sin häst med stenar, men är något jag kan leva utan på grund av priset. Hellre ett snyggt träns man har till vardags och tävling, som man trivs med oavsett, än flera stycken som är halvdana, men sen får ju inte heller prislappen överstiga förståndet.

Där har ni lite mina tankar kring utrustningen, schabrak och träns iallafall. Läser en del bloggar där mycket utrustning syns och kan tycka folk överdriver men samtidigt, har man pengar till övers men ingenstans att spendera dom är det folks ensak att lägga de på dyra hästprylar.