Bara ett par få timmar kvar

Om ungefär tre timmar, sitter jag i bilen hem med min lilla valp i famnen. Det känns fortfarande så overkligt, bara tanken på att det lilla livet kommer sova i mitt sovrum i natt får mig att rysa. Som Gert Fylking skulle ha sagt; ÄNTLIGEN!
Det är verkligen inte en dag för tidigt för min lilla gosse att komma hem och som välkomstgrej har jag ordnat en liten bur till honom (en sådan han kan ha nu medan han är liten och ska följa med i bilen på olika utflykter) samt godis, och två stycken halsband. Det ena halsbandet är förstås en ljusbrunsele med silvernitar på, men det är tveksamt om det kommer passa den lilla rackaren nu såhär i början, men sen när han vuxit i den kommer han bli coolaste terriern på Limhamn.