Framsteg

Igår visade Eddie på riktigt stjärnstatus när han plockade fram den undangömda brukshunden i sig och var löjligt uppmärksam hela kursen igenom. Men vad gör man inte för lite stekt blodkorv?

Gårdagens framgång var helt klart när Eddie lyckades göra fem klockrena (för att vara Eddie förstås) apporteringar av träapporten. Eddie har aldrig varit galet förtjust i att hämta det jag slänger iväg utan tycker snarare jag kan gå och hämta det själv när det är jag som slängt iväg det.
Men igår, när resten av gruppen hoppade över det alldeles för höga hindret fick Eddie och jag träna apport på egen hand och var gång jag slängde iväg min stora träkloss flög Eddie efter som ett jehu.

Då känner man sig en aning stolt, när något man så hårt tränat har gått in och lyckan var som total när dessutom instruktören såg det och vi fick beröm plus att han nämnde hur svårt det är att få en hund som inte är så sugen på att apportera (hans egen tillexempel) och dessutom få den att hämta en träapport. Det värmer att höra, att man är på väg åt rätt håll, särskilt från en instruktör som är så grymt duktigt som han.