Är fortfarande inte på topp, även om jag känner mig lite bättre idag. Näsan rinner inte fullt så kaotiskt längre men det värker i kropp och knopp. Hade ändå utsläppet imorse, hästarna var pigga men tillräckligt kloka för att förstå hur halt det var så dom tog det lungt. Först är man rädd att det ska halka omkull i gyttjan och nu är det stora frusna klumpar man oroar sig de ska vricka sig över. Rejält med snö så att de både kan vara ute och busa plus att man kan rida ut vore inte helt fel. Ska det ändå vara så förbaskat kallt är tanken inte fel.

Efter stallet var avklarat fick jag följa med Anna till hennes hästar ute i Tygelsjö. Vi skrittade ut en sväng i det fina frusna vädret, jag fick låna en liten frieserkille. Inte min typ av häst, det kändes verkligen som att sitta på en ponny när man blivit bortskämd med ett större steg som Chilis. Men han var otroligt snäll och lunkade på fint tills vi skulle över en dike med is, då var det tvärstopp och han ville bara vända hem igen. Men med lite kreativitet fick vi över han, sedan vaknade han till liv och fick fart under hovarna. Med tanke på hur ofta han faktiskt rids tycker jag han skötte sig exemplariskt, hans ägare verkar lite rädd för honom därför blir han inte mycket riden. Men han var som sagt hur snäll som helst, inte ens när Annas häst försökte bli av med sin överskottsenergi gjorde han något, en go kille.