tisdag, januari 10, 2012

Skam den som ger sig

Känner mig mäkta stolt att jag genomförde dagens planering trots att ögonlocken kändes som cement imorse och sängen aldrig varit så attraktiv.

Jobbade först järnet på jobb, gjorde undan så mycket av veckans sysslor som jag bara kunde innan helgens långa arbetspass.
Direkt efter jobbet trampade jag hem och gick ut en kortis med hundarna innan jag for vidare till stallet. Chili fick sig en tankeställare i ridhuset med massa komplicerade upphöjda bommar. Chilis tanke "ju fortare, desto bättre" men dressyrryttaren i mig klampar bestämt in och säger NEJ! Vi är inget Grand Prix-ekipage och mig veterligen kommer vi inte hamna i den sitsen inom en snar framtid, därför behöver vi inte satsa på sockerbitarna som om det vore 1,60-höjder.

Med lite lydnadsövningar; halt-trav-skritt-galopp-skritt-rygga-galopp slöt vi fred sinsemellan och kunde lämna sockerbitarna samt ridhuset i frid. Galet väder var det med, så varmt för årstiden att jag kunde skritta fram ute i solskenet utan jacka. Vad händer egentligen?

Handlade med kvällsmat hem, lyxade till det lite med avocado, kräftskärtar, stenbitsrom, créme fraiche, vit-och rödlök på en knäckemacka. Mumma!
Tog mig kragen sedan och fick sällskap av Cajsa från stallet. Tillsammans åkte vi till Friskis och Svettis för att avverka ett minst sagt svettigt spinningpass. Om jag står på benen imorgonbitti är det ett mirakel, men känslan efter träning är ändå oslagbar!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar