Vilken dag det varit hitintills, min puls har sedan länge passerat vad som anes vara hälsosam stress.
Dagen började i lugn och ro när jag och Sandra körde ner till Höllviken för en riktigt själsstärkande promenad längs med havet. Alldeles underbart förstås även om vinden bet tag ordentligt i kinden.
Kände sig som en ny människa när vi styrde kosan mot Malmö igen och jag fick med mig Sandra på att vi skulle till Lund för att kika på ett matbord. Det blev flera turer med den veliga säljaren och dessutom hade jag enorm tidsbrist men så kom vi till slut iväg. Dock visade sig varan, bord och stolar, vara i mycket sämre skick än väntat. Dessutom ville den snåle studentliknande historien inte gå ner i pris tillräckligt. Lycka till att få det sålt till det priset!
In i bilen igen och iväg mot Oxie i 190, när jag på motorvägen mot Trelleborg, precis innan avfarten vid Köpenhamn nästintill kör på en skräckslagen boxer som zick-zackar mellan filerna. Jag hade Linda i luren samtidigt och höll på att gripas av panik när den stackars hunden rusade rakt under räcket mot andra körbanan. Det känns ganska sorgligt, men den kan omöjligt ha klarat sig i rusningstrafiken.
Skakad hämtade jag mamma och släppte av henne på Mobilia där hon ska klippa sig. Nu är tanken att jag ska köra tillbaka och jag kan väl säga att jag är allt annat än sugen på det. Just nu vill jag bara lägga mig igen och inte vakna förrän imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar