Andra dagen på Kan Jang och jag nyser fortfarande så att huset skakar. Fast i och för sig, tanten i disken sa att det skulle ta upp till fyra dagar innan förkylningen släppte.
Massor av gamla goda minnen sköljer över mig, sensommaren på Dunö med roadtrips både till Kalmar och Öland med sena vinkvällar hemma i köket. Eller som nästsista dagen när vi åt frukost nere på en stekhet brygga till ljudet av vågornas kluckande. Bättre kunde man knappast ha det. Snart är det dags igen, tror det blev slutet på juni eller i juli som vi sticker och blir borta nästan en vecka, och gissa vem som redan längtar så att hon nästan kissar på sig av förväntan?
Sen saknar jag sommarhästen med, att sticka till stallet efter ett långt arbetspass och rida ut i kvällen alldeles ensam på en galen ponny med alldeles för mycket energi. Eftersom jag ALLTID red med musik i öronen så fort vi red ut så blev det lätt att man förknippar somliga låtar med vissa stunder. Som tillexempel Infernals - I won't be crying, är för mig bara full galopp på raksträckan där djuret för sträcka ut till max och inget annat i världen spelar någon roll.
Så nostalgisk man kan bli, och så rörd därefter, jag hoppas verkligen jag tar mig tiden i sommar för att sticka och hälsa på lillkillen i hans stall på Jylland, man kanske kan få sno sig en liten åktur på djuret också.
Kvart i ett, jag borde sätta på mig ordentliga kläder och sen promenera till jobbet idag eftersom jag inte stack till gymmet imorse. Jag gör ogärna det med tanke på att det kryllar av biffar och vältränade människor som man ska få komplex bland och håller mig därför till sena vardagskvällar eller tidiga vardagsmorgnar.
Må kanske att det blir en tur imorgonbitti om jag inte kan ruska liv i Sandra och Natalia om vi ska åka till Bokskogen imorgon och picknicka/promenera.
Eftersom jag är ledig imorgon är det oerhört viktigt för mig att jag gör något vettigt av dagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar