Fram fram framåt!

Havregrynsgröt eller knäckebrödsmackor, det är frågan.

Jag måste erkänna att arbetsveckan avslutades på ett ypperligt sätt blandat med, långpromenad i solsken, tvätt (inte lika kul, men ack så effektivt), en uppdaterande middag hos mormor där även mamma gjorde oss sällskap samt en lat kväll på soffan hos Hanna med en bra film och två vilda vovvar.

Även om jag fuskade igår med maten, känner jag mig väl motiverad och inte alls lika ångestdrivande idag. Alltid ett steg i rätt riktning. Hatar ångestkänslor som nästan kväver en, alltför meningslös energi går till spillo åt att grubbla över saker som redan skett.

Dags att blicka framåt, idag ska jag och Eddie göra agilitydebut inför publik. Inte nog med att vi för första gången ska göra en hel bana, det ska dessutom ske inför andras ögon. Om jag är nervös? En smula ja. Inte fullt lika nervöst som inför min första utställning, eftersom jag inte tar det här med agilityn på blodligt allvar. Agilityn är mer tänkt som ett redskap åt utställningarna, för att Eddie och jag ska få upp kontakt och kondition men framförallt för att vi ska göra nått roligt tillsammans. Tycker Eddie det är roligt är målet uppnått!

Efteråt funderar jag skarpt på om jag inte ändå borde åka till Satchmo´s i Lund och införskaffa bord, galge och koppel.
Ja, det kommer kosta skjortan, men nu drar det i utställningsvenen att åka iväg till Veberöd imorgon iallafall. Självklart är där ingen annan norwichterrier med, men där är lagom mycket med terriers så det hade varit kul och se hur han hade kunnat mäta sig med grupp 3. Tål att tänkas på.
Är jag inte helt slut efter dagens strapats tror jag nog jag gör så. Så får det bli till att trimma det absolut sista ikväll.